Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Nötkreatursskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 152 —
mjölksost, Ställning af gödoxar ingår föga i ortens
ladugårds-hushållning.
Från Bråbo gille inberättas, att ladugårdsskötseln i
allmänhet omfattas med lifligt intresse, att mjölken försäljes i
Norrköping och att på några ställen, såsom Krusenhof och Malmö,
sötmjölksost tillverkas året om samt att ingen gödning af
slaktoxar förekommer.
I Risinge bedrifves ladngårdsskötseln i allmänhet med
misshushållning därigenom att svältsystemet ännu är rådande.
Afkastningen af koladugårdarna utöfver husbehof afsattes i form
af smör och skummjölksost. Men en jämförelsevis ganska ringa
mängd af dessa produkter kan af distriktets landtman försäljas,
emedan från högst fd ladugårdar kan afyttras mera mjölk, än
som åtgår till ägaren och hans folks behof. Någon ställning af
gödoxar till afsalu bedrifves icke inom Gillet annat än
undantagsvis. Slutligen förmäles, att ladugårdarna inom Hällestad och
Tjällmo gillesområde skötas försvarligt och att boskapen väl
underhålles, att smör och sötmjölksost tillverkas samt att gödoxar
afsättas på Stockholm.
Förhållandena 1858 voro således långt ifrån
tillfredsställande, och när Utskottet efter fem år återupprepade sina frågor
till gillena, blefvo svaren ej heller nu så tröstrika. De innehålla
mestadels allmänna fraser rörande allmogens stigande insikt om
villkoren för en lönande ladugårdsskötsel, men omöjligheten af
dess praktiska tillämpning, så länge »de fordne ängarne och de
bättre betesmarkerne ej mera lemna gräs och bete, utan
användes för production af sad». Man måste vid utfodringen ersätta
gräs med sad, men sättet föll sig så dyrt, att det, såsom säges i
svaret från ett gille, endast medgaf användning »af detta foder
på Sön- och Helgedagar». Saken var väl den, att jordbrukaren
först måste inse och tillämpa den läran, att det är lika viktigt
och minst lika lönande att producera gräs som sad.
Drifkraften i den pågående införseln af utländskt
afvels-material hade hittills endast och allenast varit åstundan efter
bättre mjölkdjur. Den stora foderbristen vintern 1859—60 i
samband med ytterligt tryckta spannmålspris vände i ett slag
landtmannens blickar åt ett annat håll. Följande J. Gr. Swartz’
anvisningar vände man sig till kreatursgödning och export.
Detta intresse underhölls sedermera under mer än tvenne
decennier, men vid sidan däraf kom snart åter omsorgen om
mjölken och dess förädlingsprodukter, framkallad af den från
Hofgården utgångna s. k. ismetoden och längre fram af separatorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
