Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Hästskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 256 —
ening skulle bildas »af insiktsfulla, för hästafvelns tidsenliga
utveckling’ nitälskande män, som biträda Förvaltningsutskottet,
förmedla dess inköp af afvelshästar, årligen inspektera desamma,
lämna upplysningar och råd vid val af hingstar och moderston,
söka förekomma oriktig parning m. m., föra noggrann rulla
öfver alla inom länet godkända hingstars verksamhet, på det ett
materiel må kunna samlas för öfvergående till premiering,
grundad på exteriör och bedrifter och ej, som hitintills,
hufvudsakligen på exteriören».
I anknytning härtill föreslog talaren, att de afvelscljur, som
genom Hushållningssällskapets försorg komme att anskaffas,
skulle utlämnas på fördelaktiga villkor och inbetalas med årlig
amortering mot skyldighet för emottagaren att under
amorteringstiden hålla hingsten allmänheten tillhanda och låta
årligen be täcka mottaget sto från uppnådda fyra år af hingst af
samma ras, företrädesvis ren sådan. Först sedan djuret blifvit
betaldt, skulle ägaren fritt få förfoga öfver detsamma, och
slutligen skulle det hvarje år uppvisas för premieringsnämnden samt
dessutom vid inträffande länslandtbruksmöten.
»Härmed», sade han, »vinnes, att kapital ständigt inflyter
till nya inköp och Hushållningssällskapet mer än hitintills
tillförsäkrar länet fördelarna af sina uppoffringar för liästafvelns
förbättrande.»
I detta sammanhang återger jag några uttalanden af andra
fackmän om de erfarenheter, man haft under sträfvandet att
höja arbetshästens kvalitet.
Af det föregående hafva vi sett, att det första
förädlingsmaterial, som användes för omdanande af vår arbetshäst, var
den norske hästen. Afveln vid denna korsning blef emellertid
väl småväxt och motsvarade icke behofvet för vissa orter. Man
började därför importera djur af ett par andra raser. I
redogörelsen för hästutställningen på vadstenamötet 1879 säges
också : »Det norska blodet är på väg att lemna plats för andra,
hvaribland Anglonormander och Ardenner på senare åren
intagit ett framstående rum». Anglonormandernas tid inom vår
provins blef emellertid, som vi minnas, helt kort. Däremot
bevarades framtiden åt ardennern, men äfven den norska hästen
togs så småningom åter till nåder, och angående dess
lämplighet vid länets skogsbygd arbetade sig efter hand fråm en
mening, som allt allmännare omfattades. Åsikten vid denna
tidpunkt synes mig hafva fått en riktig formulering i grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
