Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XII. Afsättning af ladugårdsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 347 —
Göteborgs och Bohusläns samt öfriga intill sistnämnda län
angränsande hushållningssällskap för att gemensamt med dessa
åvägabringa dylika utställningar i Göteborg.
Sällskapet, som hade en från Landtbruksakademien
afvikande mening om de projekterade utställningarnas organisation,
ingick med underdånigt memorial, dagtecknadt den 30. jan. 1865,
till Kungl. Maj :t med begäran, att staten skulle öfvertaga de
kostnader och bestyr, som enligt Akademiens förslag skulle tillkomma
hushållningssällskapen. I kungligt bref af den 17. mars 1865
af slogs denna begäran. Sedan man tagit del af Kungl. Maj :ts
svar, fann man sig i situationen och beslöt på extra sammanträde
den 7/7 1865 att ansluta sig till västra Sveriges distrikt och för
ändamålet ställa 2,000 kr. till Förvaltningsutskottets förfogande.
Till Sällskapets ombud vid dessa utställningar valdes
enhälligt grosshandlaren J. G. Swar t z. Han hade tagit kraftig del
i denna frågas lösning. Inför Landtbruksakademiens
förvaltningskommitté hade han på begäran utvecklat sina erfarenheter
och åsikter i detta viktiga ämne, och på det 11 :te allmänna
svenska landtbruksmötet i Malmö hade han upptagit till besvarande
den frågan: »Huru skall en lönande export af kreatur och
ladugårdsprodukter lämpligen åvägabringas f»
Jag anför ingressen af hans föredrag vid detta tillfälle
såsom karakteristisk såväl för mannen själf som för tidsläget:
"Svenska jordbrukets utveckling på ett sätt att i sjelfva denna utveckling
grunden lägges för jordbrukets ytterligare framtida förkofran, detta är det mål,
till hvars befrämjande hvarje jordbrukare måste i sin mån söka bidraga för så
vidt han vill fullgöra sin pligt emot efterkommande slägten, emot fäderneslandet.
Vi jordbrukare måste medgifva, att vi sjelfva och våra förfäder före oss,
dertill föranledda af då varande förhållanden, alltför mycket sugit utur jorden
de rikedomar, som deri sedan sekler varit samlade, utan att i någon väsentlig
mån söka att ersätta jorden hvad som genom de årligen försålda sädesgrödorna
blifvit borttaget, men ännu mera, vi måste också medgifva, då nu på senare åren
dessa förhållanden i så väsentlig mån förändrat sig, och vi i dessa icke mera finna
en tvingande anledning att fortgå på den hittills beträdda banan, att vi hafva
ett drygt ansvar inför Sveriges framtid, om kommande slägten få grundade
skäl om oss yttra: dessa, huru bekymmersam an deras ställning under vissa
år kunde vara, gjorde dock icke allt hvad de förmådde, för att trygga landets
framtid, för att ifrån det gamla, jorden utmagrande sädesförsäljningssystemet
grundlägga ett jordbrukssystem, som afsåg att genom en vårdad och utvidgad
boskapsskötsel återgifva ät jorden så mycket som möjligt af de från jorden
skördade alstren, och de försummade detta, äfven sedan förhållandena voro för en
förändring de mest gynsamma.
Måtte framtiden icke få anledning öfver oss fälla en sådan dom, utan tvertom
må den blifva denna: de fullgjorde redligt sin pligt så godt de förmådde, att
såsom förtänksamma jordbrukare arbeta för Sveriges framtida utveckling,
förkofran och trygghet."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
