Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XII. Afsättning af ladugårdsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 346 —
samt hvad vigt och beskaffenhet hvarje särskilt slags kött uti ett
dylikt kärl skulle äga.
Lika med Kongl. Strömrensnings Com. är gillet öfvertygat,
att industrien säkrare lifvas genom undanrödjandet af hinder och
inskränkningar, genom tillställandet af concurrence mellan
Köpare, så att ingen enskild stad eller corporation blifver som
hittils uti en förtryckande ensam besittning af hela provincers
exporter och hvaraf täflan mellan Säljare blifver en naturlig följd,
än att eftersträfva detta ändamål genom premier, hvilka endast
då kunna vara användbara, när något stort företag skall vågas;
någon ny product skall framkallas eller förutvarande undergå
betydliga och ovana förändringar, såsom den förut upgifne med
köttvahror, för hvilkas exporterande till vederbörlig godhet och
på beskrifvit sätt, Gillet anser några belöningar, utdelade genom
Hushållssällskapet till en eller flere af de förste
Lefveranteu-rerne i alla Socknar, skulle vara af värkeligt gagn.»
Hvartill förestående skriftväxling ledde, framgår ej af
Sällskapets handlingar.
Gödning af kreatur till slakt och afsalu var vanlig under
husbehofsbränningens dagar. »Stallfordring», heter det i 1822
års landshöfdingberättelse »gynnad af den fria
bränwinstill-werkningen och tämligen höga pris på slagtkreaturen, brukas wid
större Landtegendomar, i granskapet af Linköping och på
Wik-bolandet.» Man inköpte på hösten oxar, som stallades och göddes
för att på vintern afyttras till slaktare från hufvudstaden.
Oväntade prisfall vållade dock stora förluster vid denna handtering
i slutet på 1830-talet och början af det följande decenniet, så att
man fann med sin fördel förenligt att öfverflytta sitt intresse
till koladugårdens skötsel. I början af 1860-talet återkommer af
skäl, som jag i ett annat kapitel berört, frågan om
kreatursgödning, nu kombinerad med tanken på export på utlandet. För att
få till stånd en ordnad export af väl gödda slaktdjur och
mejeriprodukter hade Landtbruksakademien i underdånig skrifvelse till
Kungl. Maj :t föreslagit, att för Malmö, Göteborg och Stockholm
skulle utsättas två gånger om året vissa expositions- och
försäljningsdagar för slaktdjur och ladugårdsprodukter, vid hvilka
tillfällen äfven premiering af de bästa varorna skulle förekomma.
I nådigt bref af den 3. febr. 1865 bemyndigades Akademiens
förvaltningskommitté att gå i författning om förverkligandet af de
åtgärder, som föreslagits för ändamålets vinnande. Från
kommittén ingick alltså till Sällskapet förfrågan, om man ville
bidraga till förslagets genomförande och i så fall ansluta sig till
[-Kreatursgödning-]
{+Kreaturs-
gödning+}
och export.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
