Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIII. Skogsskötseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 380 —
till bränsle. Gillena svarade i allmänhet, att bränntorfmossar
troligen finnas inom de resp. distrikten, men att inga närmare
upplysningar kunna meddelas, emedan »all kännedom saknas för
bedömande om dessas beskaffenhet». Också framkommer snart
återigen krafvet på Sällskapets anställande af en rådgifvande
tjänsteman i den viktiga frågan. På allmänna sammankomsten
28/i 1870 anhöll Vikbolands gille, att Sällskapet måtte anställa
någon sakkunnig person, som i likhet med herrar
landtbruks-ingenjörer kunde tillhandagå länets jordbrukare med
undervisning i bedömandet och bearbetandet af bränntorfmossar.
Motionen afslogs dock, sedan Förvaltningsutskottet meddelat, att
dylikt biträde stod att få genom Landtbruksakademiens eller
Järnkontorets försorg. Då motionen påföljande år åter kom
upp, lofvade Sällskapet att hos Landtbruksakademiens
förvaltningskommitté anhålla om dylikt biträde under 20 dagar under
instundande sommar. Inga upplysningar stå att vinna i
Sällskapets skrifter, om den intentionen fullföljdes och lämnade
något resultat.
Den 29/i 1872 lågo emellertid tvenne motioner i samma syfte
på Sällskapets bord. Man ansåg, att något måste göras med
anledning af den oerhörda stegringen af priset på skogseffekter,
som inträdt och hvilken jag i det föregående vidrört, för
tillgodogörande af dte icke obetydliga bränntorftillgångar, som
finnas inom länet. I den ena motionen erinras om Sällskapets
åtgöranden i denna fråga för många år tillbaka under samtidigt
framhållande, att resultatet af uppoffringarna den gången blef
skäligen klent, beroende därpå, att den s. k. skärtorfven, som då
erhölls, var behäftad med vissa olägenheter. Nu hade man fått
nya, lämpligare sorter. Särskildt framhålles den s. k.
samuelssonska rörtorfven, som med en föga dyrbar maskin kan
tillverkas för det billiga priset af 15 öre tunnan. Man anhåller
därför, att Sällskapet bekantgör metoden genom att bekosta
uppsättningen af en dylik maskin inom länet.
I den andra motionen, som härledde från Vikbolands gille,
återfinner man samma förslag som i de föregående motionerna
från detta håll, ehuru mer detaljeradt. Efter ett lifligt
meningsutbyte biföll Sällskapet den senare motionen och ställde för
ändamålet 500 rdr rmt till Utskottets disposition. Sällskapets
torfkonsulent blef ingenjören L. Wenström, som under
sommaren 1872 reste omkring i länet och därvid fick ett fördelaktigt
intryck af provinsens förråd »af dessa förr så ringaktade, men
nu allt mer värderade hjälpkällor för industriel verksamhet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
