Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fast borg "eth fagert liwss" på den strategiska punkten, som förut nämnts. Han försåg
staden med murar runt omkring samt ordnade gatunätet och bebyggelsen. Staden fick
av honom sina första privilegier. Köpenskapen ordnades och pånyttföddes genom
inkallande av tyska köpmän. Det var kontinentens stadsväsen, som Birger ville inympa
genom inkallande av tyska köpmän och genom ordnandet av jurisdiktion och förvaltning
efter nordtyskt mönster. Stockholm blev genom honom en handelsstad. Birger Jarl
hade ju genom sitt giftermål med siste Erikske kungens syster vunnit arvsrätt till
kungavärdigheten för sin äldste son, Valdemar, som från år 1272 håller hov i Stockholm och
därmed inaugurerar Stockholm som huvudstad. Magnus Ladulås vistas här också, och
under hans tid anlägges gråbrödraklostret på Kidaskär, Riddarholmen, i vars kyrka
han vill ha och får sin sista vilostad. Det går dock flera sekel, innan iStockholm
varaktigt blir konungens sätesstad. Kungarna foro ju riket runt till sina gårdar, och den
metoden stod sig längre fram i tiden.
Stockholms stads borgerskap beslöt resa en staty åt den myndige jarlen Birger av
Folkungaätten, som enligt traditionen gjort så mycket för staden, om ej verkligen
grundlagt den, dock nog för hågkomst. Så restes år 1854 Birger Jarls staty på Riddarholmen,
och det torg, på vilket den står, kallas Birger Jarls torg. Han har också hedrats med
namnet på en fin gata i nuvarande staden och på sistone har han vid det ståtliga
Stadshuset fått ett minnesmärke, ett cenotafium. Han är eljest begravd i Varnhem framför
klosterkyrkans lekmannaaltare. Han dog år 1266.
Hans son Valdemar blev konung 1250 och kröntes i Linköping 1251. Svag och
njut-ningslysten förmådde han ej handha rikets styrelse i en orolig tid och förlorade större
delen av riket 1275 och resten av detsamma 1278. Han hölls fången 1288—1291 i
Nyköping, sedan i Stockholm. Gift med Sophia, dotter till konung Erik Plogpenning i
Danmark, hade han flera barn. Riket övergick sedan till Birger Jarls son Magnus, kallad
Ladulås. Denne blev konung 1275, men dog 1290 på Visingsö samt begravdes i
Riddarholmskyrkan. Magnus Ladulås hade flera söner. Den äldste, Birger, född 1280, död
1321 i Danmark, blev konung 1290. Hans bröder fingo vidsträckta län och levde på
spänd fot med sin broder konungen. På hösten 1306 inbjöd Birger och hans drottning
Märta, dotter till konung Erik Glipping i Danmark, hertigarna Erik och Valdemar till
gästabud på Håtuna i Upland. Där togo hertigarna konung Birger och hans
drottning tillfånga. Det var den s. k. Håtunaleken. År 1308 lösgavs konung Birger men
blev avsatt år 1318. Konungen hann i december 1317, innan han lämnade riket,
inbjuda hertigarna till en festlighet i Nyköping, varvid han lät fängsla dem och lät dem
sedan omkomma i fängelset. Denna händelse är känd under namnet Nyköpings gästabud.
Hertig Erik var emellertid gift med Ingeborg, dotter till Håkan Högben, konung i
Norge. Det fanns två barn i detta äktenskap, Magnus och Euphemia. Magnus
Eriksson blev konung i Sverige och Norge 1319 och regerade till 1371 samt dog 1374. Han
var den siste svenske konungen av Folkungarnas ätt. Hans regering var till en
början lyckosam, men under senare skedet av hans tid som Sveriges konung blev han på
grund av egna okloka handlingar och stormännens hatfullhet förföljd, t. o. m. satt i
fängelse. Han fick sin egen son till medregent tills denne dog 1359. Själv måste han 1371
avsäga sig alla anspråk på Sveriges tron. Från hans tid ha vi att minnas konung
Magnus Erikssons landslag, tillkommen omkr. 1350, som blev gällande till 1734. Det var en
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
