Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvar i 20 år. Där skötte lian sitt värv mycket skickligt och blev vän med påven
Alexander Yl av släkten Borgia samt fick av Sten Sture adlig värdighet. Han blev Teologie
Doctor och under denna tid tillföll honom domprostbefattningen i Linköping. Han
återkom år 1500 till Sverige. Som han i Rom verkat mot danska intressen, var han
föremål för danskarnas förbittring. År 1501 valdes han till biskop i Linköping. Efter
denna tid blir Gadh mera krigare och statsman än en kyrklig dignitär. Han blev dock ej
erkänd biskop i Linköping, det blev Hans Brask 1513. Gadh ledde resningen mot konung
Hans, belägrade Stockholm och ryckte Kalmar ur danskarnas händer år 1503. Han
hemlighöll Sten Stures död 1503 för att försäkra Svante Sture om riksföreståndarplatsen. En
mäktig man blev lian, listig, djärv och förslagen. Han hade ej utan lärdom vistats vid
Borgias hov i Rom. Under flera år uppbar han de biskopliga inkomsterna från
Linköping. Han var den ledande kraften i rådet under slutet av konung Hans’ tid och var ofta
i Stockholm. Ännu viktigare blev sedan hans ställning under Svante Sture. Han var
ute i flera krigsföretag. År 1518 blev han tillsamman med Gustaf Wasa och fyra
andra stormän bortförd till Danmark. Här lyckades han vinna konung Kristian II:s öra.
Han hade ju hatat allt danskt! År 1520 kom han till Sverige med kung Kristians flotta
och bidrog genom sitt inflytande till Stockholms kapitulation. Han sändes sedermera
till Finland för att ordna ny styrelse där, men Kristian II insåg Gadhs rävspel och
lagade, att han utanför Raseborgs murar den 16 december 1520 blev avrättad. Gadh sade,
innan han dog, att konung Kristian skulle mista sitt rike och leva sitt återstående liv i
fattigdom och elände. Hemming Gadh var en mäktig gestalt i medeltidens historia. Han
var en lärd man, skicklig diplomat och människokännare, med ett ovanligt inflytande
först vid det romerska hovet och sedan i den svenska rådskammaren.
Flera adelssläkter från Östergötland lia temporärt haft medlemmar i riksrådet, men
som de mest bodde på sina sätesgårdar och rådet ej alltid sammanträdde i Stockholm
under medeltiden, då konungen oftast var ambulerande mellan sina slott, äro, de ej att
anse som östgötar i Stockholm. Av släkten Bååt kan nämnas Peder Erlandsson till
Ulfsunda och Bromma, som var rådsherre 1523—1529 och slottsloven på Stockholms slott
1529, 1531 och 1538. Han dog 1540 och blev begravd i Sorunda kyrka. Han åtnjöt stort
förtroende hos Gustaf Wasa. — Hans son Björn Pedersen Bååt var slottsloven på
Stockholms slott 1538, kammarråd 1540—1545 och riksråd 1547—1560. Död 1570, begravd
i Sorunda kyrka. — Peder Erlandsson var son till Erland Petterson Bååt på Händelö i
S:t Johannis socken i Östergötland.
En annan av samma släkt Göran Ulfsson Bååt var son till Ulf Henriksson Bååt till
Fyllingarum och slottsloven på Stegeborg. Göran Ulfsson upptog namnet Snakenborg,
blev hovmästare 1640 lios hertiginnan Sofia av Sachsen-Lauenburg, dotter till Gustaf
Wasa, och 1606 ståthållare på Stegeborg, 1603 på Läckö och i Upsala 1609. Sedan blev
han assessor i Svea Hovrätt 1614 och häradshövding på Wärmdön 1616 samt begravdes
1629 i Wärmdö kyrka. Han hade en märklig syster Helena Ulfsdotter, som kom till
England och blev gift där, l:sta gången med William Parr, markis av Northampton
(1571) och 2:dra gången med sir Thomas Georges of Longford († 1610), och hon
återfinnes i samtidens korrespondens som den "svenska grevinnan" i England. En märklig
östgötakvinna.
Sten Axelsson Banér till Händelö och Brokind var född 1546. Han blev riddare vid
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
