Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid sidenväverierna i Stockholm. Död där 1668. David Laurin, född i Söderköping
1686, var advokatfiskal i Svea hovrätt. Han bodde 1728 på "Pärlan" vid
Västerlångga-tan och dog i Stockholm 1734.
Medlemmar av släkten Laurin ha allt intill dessa dagar varit stockholmare. Vi
påminna oss chefen för Norstedts tryckeri Torsten Laurin och hans broder
konsthistorikern Gari Gustaf Laurin.
Släkten Figrelius härstammar från kyrkoherden i Landeryd Nicolaus Hemmingi, som
hade sonen Daniel Nicolai Figrelius, adlad Lejonstierna, född 1605 i Landeryd. Han
blev justitiepresident och borgmästare i Norrköping, död 1664 och begravd i S:t Olai
kyrka. Han vårdade sig mycket om stadens utveckling. Nicolai Hemmingi andre son
var Benedictus Nicolai Figrelius, född 1600 i Landeryd, domprost i Linköping, död där
1681 och begravd i domkyrkan. Dennes son Nils Bengtsson Figrelius adlades 1662
Gripenhielm och var registrator i reduktionskollegium och överinspektör vid
salpeter-sjuderiet. En dotter till Nicolaus Hemmingi var gift med kyrkoherden i Rappestads
socken i Östergötland. Hon hade sonen Edmund Figrelius Gripenhielm, som upptagit
moderns namn. Han föddes 1622, studerade i Upsala och Dorpat. Han blev efter en
utländsk resa professor i Upsala. År 1660 blev han informator för konung Gari XI och
adlad. Statssekreterare 1661, riks- och kansliråd 1673 samt friherre samma år. Dog i
Stookholm 1675 och blev begravd i Upsala domkyrka. Rester av den Gripenhielmska
malmgården ingå i nuvarande Serafimerlasarettet. En av riksrådets söner, som dog
20-årig, då han under en ritt störtade av hästen, är begravd i Kungsholmens kyrka,
där Gripenhielmska huvudbaneret ännu i dag påminner om denne unge ädling.
Olof Arvidsson Thegner var född i Vists socken, där fadern var bonde. Han adlades
1683 och blev friherre 1689. Han blev landshövding i Stockholms län 1685 och var
talman i Bondeståndet vid flera riksdagar. Dog i Stockholm 1689. Han åtnjöt stort
förtroende hos Gari XI, medverkade kraftigt till reduktionens genomförande och inlade
stor förtjänst om Riksbankens inrättande.
Edvard Filipsson Ehrensféen var son till kyrkoherden Filip Hammaraeus i Locknevi,
då han var komminister i Häradshammar och född där 1620. Han blev hovråd 1663,
kansliråd 1671 och kungl, råd 1683. Han var en av Carl X mycket använd och
skicklig statsman och stod i stor nåd hos konungen. Han dog 1686 i Stockholm och
begravdes i Österåkers kyrka. En dotter till honom blev den första grevinnan
Gyldenstolpe, en släkt som en gång ägde Ljung i Östergötland.
Nils Andersson, född i Norrköping omkr. 1600, borgmästare i Norrköping 1630 och
död 1655 i denna stad, hade sonen Anders Nilsson Nordenhielm född i Norrköping
1633. Han blev adlad 1687 och företog under sju år vidsträckta resor i hela Europa
och blev utrikes fil. doktor samt vid hemkomsten professor i Uppsala 1667 samt
kansliråd 1687. 1686 utsågs han av kronprinsen själv, sedermera Konung Carl XII. till
hans lärare. Var för sin allvarsamma läggning och sedlighet i levernet högt skattad av
sin kungliga lärjunge. Han var älskad av alla och brukade alltid sin gamla och ärbara
dräkt. En hans son var kammarråd och en annan son vice president i Svea hovrätt, en
sonson blev aktuarie i Kommerskollegium och dennes son var också ämbetsman i
Stockholm.
1600-talets främste ämbetsman från Östergötland torde vara Erik Lindschöld, som
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
