Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cennium 1768—78 ansågs We]lander som en av landets "yppersta och artigaste" pennor
och hos honom kan man följa den gustavianska tidens utveckling ur frihetstiden. Han
var en förtjusande man, musikalisk begåvad komponerade han omtyckta visor, som voro
mycket populära. Han var en ledande kraft i sällskapet Utile Dulci, "samvetsgrann
ämbetsman, aktad domare, i sitt väsen manlig och ren" säger Kellgren i sitt minnestal
över denne sin vän. Han dog i Stockholm 1783.
Olof Samuel Tempelman var född i Källstad 174-5 och son till komministern där,
Samuel Tempelman, vars fader var kyrkoherde i Herrestads och Källstads pastorat.
Tempelman blev 1777 ledamot av Målar- och bildhuggarakademien och professor där i
arkitektur. Vistades därefter en tid utrikes. Han var föga nitisk som lärare och föga
flitig som arkitekt. Han lämnade ritningar till Gustaf III:s paviljong vid Haga,
kanslihuset i Stockholm (kolonnerna vid portalen finnas kvar), Forsmarks kyrka ocli
Gymnasiehuset i Härnösand (nuvarande rådhuset därstädes), allt detta saker, vi kunna minnas
honom för. Han dog i Stockholm 1816. Prästson från Östergötland liksom den förre
var Gustaf Regnér, som föddes i Fivelstad 1748, där hans fader var komminister. Han
blev protokollsekreterare på Utrikesexpeditionen med titel expeditionssekreterare 1795 och
kom på indragningsstat 1809. Det var ej såsom ämbetsman han var märklig, han var
tidskriftsutgivare, vitter översättare och kritiker. 1784—86 utgav han "Svenska
Parnassen", 1784 dessutom "Stockholms Posttidning" och "Inrikes Tidningar". Dog i
Stockholm 1819. Han var en av de första som i vårt land gjort metriska översättningar av
antika skalders dikter, och han mottog för dessa pris av Sv. Akademien. Han samlade
sina översättningar i "Witterhetsnöjen", 2 delar (1814). Han var också läroboksförfattare.
Hans "Första begrepp af de nödvändiska vetenskaperna" (1780, 10:e uppl. 1839),
"Reg-nérs begrepp" som boken kallades, var mycket använd. Från 1784 redigerade ban
Post-och Inrikes-Tidningar oavbrutet tills två dagar före sin död. Hans son Adolf Regnér,
född i Stockholm 1786, var även han tidningsutgivare och en av sin tids flitigaste
översättare. Han nådde som ämbetsman till protokollsekreterare i K. kansliet och dog i
Stockholm 1852.
Tveksamt är det, om man kan räkna Carl Gustaf af Leopold, den store skalden, som
östgöte. Född i Stockholm 1756 växte han ju upp i Norrköping, där han gick i skola
och där fadern var tullförvaltare. Han dog i Stockholm 1829.
En ryktbar person är Hans Jacob Seseman, som var född i Tingstad 1751. Hans
fader var amiralitetsskeppsskrivare. Han antog 1779 titeln "Arithmetices Magister"
och var privat räknepedagog samt utgav 1779—1783 "Arithmetica eller Räknekonst,
Innehållande Et Philosophiskt, Mathematiskt Curieusitets Cabinett" försett med hans
porträtt i kopparstick. Han utnämndes 1791 till apologist och kollega i Vadstena. Som
tjänstefri sedan 1805 var han bosatt i Stockholm och blev småningom ett gatans original.
Han vandrade omkring och sålde sina räkneböcker och brudskrifter förvarade i sin vida
röck tillsamman med smörgåsar och annat smått och gott. Som skald var han mycket
egendomlig och hans brudskrifter äro kostliga rimmerier. De utkommo 1806 och i
förökad upplaga 1856. Han uppvaktade ärkebiskop Lindblom med räknetabeller i de
all-mosebegärande trycksakerna. Som citat på "Graf-Skrift öfver Hans Jacob Seseman",
Stockholm 1819, står denna vers ur en brudskrift: "Så tunn som spjäll Han kan Tabell
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
