Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygda balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bygda B. XXVI.
241
leghan; þa skal han uarþa þy firi sik ok sinum
handuir-kum, firi uak ok uarghi ok sinne uangömu. Þæn a uarþa
uak, sum uækkir, þær til sum iamuæl ær atær frusit. Nu
takær man lan, þa skal æ lan hem. §. 1. Nu takær man
in såt fæ; þa uarþær þæt af bonda stulit; þa skal þæt 5
bonde atær gialda þem, sum atte, utan baþe uar stulit hans
ok hins, sum atte ok in satte, ællas bran baþe. Nu kræuær
annar ok annar satte in, þa skal þæt i tak lata i alla
lagha fæmtir. Þæt ær þön högste fæmt: nat ok iamlangde;
þær til mattu þer saklösu inne halda, sum þæt ær insat io
til. Nu kombær egh æn þa þæn atær, sum atte, þa ma
han saklösu þöm ut fa, sum kræuær; þa a han til ganga,
mæþ surnum eþe uita, at »þætta ær mit ok iak hauær ræt
kændt". §. 2. Nu takær man hæst manz, riþær mæþ innan
hæræzs, böte firi siax öra; riþær hæste utan hæræzs, böte 15
þre markær. Ælla takær båt hans ælla kuste hans andra,
hans olouandis, böte firi siax öra ok æmgot atær, sum
han tok.
1. Handuirki n. =
hand-uœrk se sid. 80a. Öfvers, då
skall han ansvara för all den
skada kreaturet kan lida genom
honom och hans värk (d. v. s.
genom hans förvållande).
2. Lind: Om rim s. 65
sä-ger: med ett par obetydliga
ändringar får man här ett
regelbundet varspar:
for uak ok uarghi
ok uangömu sinne.
2, 3. Äfven dessa rader
innehålla värslämningar (med
införande af Linds ändringar anf.
arb. s. 78):
uak a uarþa
þæn, sum uækkir,
þær til iamuæl
ær atær frusit.
4. skal, jfr sid. 256a 7, 8.
6. Baþir, f. -ar, n. -i (1. -in,
med paragogiskt n), gen. bæggia,
pron. Båda. ,,Detta ord
förekommer några gånger i sing."
säger Schlyter i Ordb., det vill
väl säga konstrueras med
predikatet i singularis, såsom här
uar stulit och å följ. rad bran.
14. På tal om supinum
säger Rydqvist i Sv. Spr. L. I s.
456: „1 tryckfelsförteckningen
till äldsta qvart-upplagan af 1734
års lag äro flere sup. på -t
rättade till -dt, hvilket redan i
texten finnes till större delen
iakttaget i ett på Kongl.
Bibliotheket förvaradt exemplar. Så litet
hade man sig ännu bekant om
ett särskildt supinum". Jämför
härmed textens kœndt med dt
i st. f. t, såsom både äldre och
nyare tids ortografi skulle kräfva.
16. kuste o: saker, egodelar.
17. hans olouandis o: utan
hans lof, se sid. 31 a.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
