b) Verbalafledningar. Liksom inom substantivernas och adjektivernas klasser äro äfven inom verbalklassen de deminutiva och augmentativa bildningarna särdeles talrika. Âf- ven om verbalafledningarna af här afsedt slag ej kunna täfla med nominalbildningarna i mängd och nyansrikedom, komma de emellertid ej alltför långt efter; med de afledningar, man äger af t. ex. ordet ail (allium): aiet, aieto, aietoun, aiolo, aiadeto, aias- soun, aias, aiasso, aietas, aiastre, aiastroun ! jämfôre man afledningarna af camba (cambo): cambadeja, cambalouta, cambalouneja, cambourleja, eigambia. De medel, som inom verbalklassen tagas i an- språk för de deminutiva et augmentativa ändamålen äro i allmänhet de samma och af samma ursprung 1 eller af ordet bèsti: bestidu, bestiolo, bestièu, be- stielo, bestiot, bestioto, bestias, bestiasso, bestiau, bestian, bestiard, bestioun, bestiouno, bestioulet, bestiouleto, bestiou- las, bestiourlard, bestiassoun, bestialet, bestialun, bestialou, bestiarolo, bestiaret, bestiarot, bestiaras, bestiarou.