Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver deras hufvuden, för att kunna säga honom
åt hvilket håll han skulle vända sin fart. Dess-
utom gaf han henne många andra råd, huru hon
skulle hålla hufvudet öfver vattnet, akta sig att
andas så snart någon våg slog öfver henne och
så vidare.
Under detta nalkades skeppet allt närmare
och närmare till stranden, och der var så djupt,
att det just stötte emellan tvenne klippor, der det
fastnade ett par minuter. D etta ögonblicket be-
gagnade Helena att föra sin far på klippan, och
knappt hade hon med honom der kastat sig på
knä för att tacka Himlen för sin räddning, förrän
skeppet åter lossnade och brast sönder i tusen styc-
ken, af hvilka en del sjönko, en del uppkastades
på klipporna och en del flöt utåt öppna hafvet.
Med stum hänryckning omfamnade den gråtande
flickan sin far och hennes öga lyftades mot him-
xnelen, utan att hon kunde uttrycka sin känsla.
Men den gamles glädje öfver deras frälsning var
blandad med den bittra föreställningen af alla de
mödor och lidanden, som förestodo henne för hans
skull, då hon måste oupphörligt vara till hands
för att sköta honom. Hon gissade sin fars tan-
kar, då hon hörde honom sucka så djupt, och hon
sade med bemödande att gifva sin röst ett uttryck
af glädje, som dock upplöstes i den djupaste rö-
rel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
