Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill ni icke hvila nu till dess, för att samla kraf-
ter.”
”Ja , låt oss hvila!” yttrade han: ”efter den-
na nattens ångest behöfva vi det båda!”
H an insvepte sig i filten och lutade hufvudet
emot en rot af trädet. Äfven H elena nedlade sig,
fö r att öfverlägga om hvad hon borde göra.
E huru bekym rad hennes själ ännu var, kän-
de hon sig dock snart mera lugnad vid åsynen af
den stilla, högtidliga tystnad, som nu, efter den
nattliga förstörelsen, utbredde sig öfver hela na-
turen. Med sakta g råt knäppte den hvilande flic-
kan händerna tillsammans, och slutligen sänkte sig
en stilla slummer öfver hennes ögonlock.”
5.
Den skönaste m orgon uppgick åter, efter nat-
tens hemska uppträden. Så snart morgonsolens
första strålar rörde den slumrande Helenas ögon-
lock, sprang hon upp, och såg sig omkring med
känslor af förundran och tacksamhet. D et före-
föll henne nästan som ett underverk att hon ge-
nomlefvat den rysliga nattens fasor, hvilka nu sväf-
vade för hennes minne, liksom en plågsam dröm.
Hennes far sof ännu stilla; det gråhåriga hufvu-
det hvilade på sjelfva m arken, och likväl låg i de
åldriga anletsdragen ett mildt uttryck af frid och
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
