Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raste spåren efter den eller dem, som förut be-
bott denna ö.
Då de kommo närmare, befanns det att den-
na park, åtminstone till största delen, varanlaggd
af menniskor, emedan de största träden, som vo-
ro ungefär lika stora, stodo på lika afstånd från
hvarandra och i räta rader. Trädslagen voro In-
diens härligaste fruktträd, och man kunde aldrig
se en skönare syn, än deras på en gäng fruktri-
ka och blommande kronor, speglande sig i den
klara sjön.
”Ser du någon hydda?” frågade den gamle
ifrigt, då han afhört hennes beskrifning.
”N ej,” svarade hon, ”men flere löfsalar, som
äro obeskrifligt vackra. Skola vi gå in uti dem,
min far?”
”L åt oss först genomvandra hela parken,” sa-
de han.
De gingo således vidare. Ju längre fram de
kommo, desto vackrare och högre blefvo träden.
Yppiga rankor slingrade sig emellan dem och slut-
ligen berättade Helena, att der funnos förvildade
planteringar af jordfrukter och dylikt, ty stora jord-
stycken voro betäckta af potäter, af mais, af bö-
nor och andra bekanta vexter, som dock här och
der hade blifvit sammanblandade och liksom tyck-
tes täQa om förmånsrätten att få besitta jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
