Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten och pryddt med en smakfull list af snäckor.
D et hade till inskrift: ” R o s a l i e N e v i l l e , m a
m c re .” Der hade fordom stått blommor rundt-
omkring, men de voro till största delen utgångna.
Helena bortplockade ogräset, och ditplanterade nya
blomster.
Hvad Fransmannens slutliga öde blifvit, var
emellertid en beständig gåta, och hvarken ur hans
anteckningar eller af något annat spår efter ho-
nom, kunde någon förhoppning finnas, att en gång
se det mörker skingradt, som höljde hans slut.
Fadren hade befallt Helena att på en hög
bambustång fästa en flagga, och uppresa den på
det högsta stället på berget. Hon hade väl in-
vändt att hon icke önskade att lemna denna ens-
lighet, som blifvit henne obeskrifligt kär, och att
det vore osäkert om icke några vildar derigenom
kunde lockas till denna tillflyktsort. Men fadren
förklarade att endast Europeer kunde segla i des-
sa farvatten, och att sålunda hvilket skepp som
helst, som hitkom, skulle återföra dem till bildade
menniskors samhällen, derifrån de kunde få till-
fälle att komma tillbaka till fäderneslandet. H e-
lena lydde derföre, fästade ett stycke ljusblått si-
den vid ett långt rör, och såg det sedan aldrig
utan rörelse fladdra från spetsen af berget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
