Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Frans de Sales, som lyssnar i naturen
och hör dess suckande och ber för djuren.
Han är i den, som ej hans namn anammar,
men i hvars hjärta sanningskärlek flammar.
Han är i den, som rätt ej honom kände,
men kämpar i hans flock för de elände.
Men han har också mot den nära nog
omedvetna, själfbelåtna egoismen ord så skarpa att
de ljuda som slagen af ett gissel, ord såsom
dessa i *Om Buddha återvände:»
»Tusentals familjer bortdrifna från sina hem,
hvilkas väggar störtat in under
vräkmanska-pets murbräckor, från hyddor, som de själfva
byggt, och tegar, som deras fäder odlat En
åttioårig sjukling ber om ett par timmars
upp-skof, för att få dö i skygd af sitt tak; han
bä-res ut och dör i den kalla natten vid
landsvägsdiket En lady, som tillhör de vräkande,
förklarar för alla, som vilja höra henne, att dessa
irländska bönder äro ett otacksamt folk, ett
elakt folk, ty det påstår, att deras herrskaper
gjort dem mycket ondt och föga godt, ehuru
hon har infört en syskola bland sina
underhaf-vande. O, du egoismens bottenlösa naiva
enfald! Du varder svårare att öfvervinna än den
medvetna ondskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
