Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Ett brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
borta i sällskap, men pastorskan hade varit så
enträgen. Och hos dem fick man alltid någon
behållning av samman var on: där brukade vara
god musik, och pastorn föreläste alltid något som
var gott och intressant.
I rummen doftade vårens fagra blomster, och
allt var så hemtrevligt ordnat. Fröken Gertrud
var hemma för dagen — den enda av barnen som
kunde vara med; äldste sonen hade sin
verksamhet i en annan del av Sverige, och den yngste,
Nils, hade fått så mycket med av det nordiska
vikingalynnet, att han i en annan världsdel
prövade lyckan.
Karin var angelägen att hålla sig till fruarna
— hon måste ju dessutom vara till hands, om fru
Sigmund behövde någon hjälp. Och hon sökte
så mycket som möjligt undvika den unge
ingenjör Björk, som annars gärna höll till i hennes
närhet. Det plågade henne att hon måste vara
litet kort och oåtkomlig gent emot honom — hon
som annars var vänlig och glad mot alla. Men
hon var så rädd att på något sätt uppmuntra
honom i hans uppmärksamhet och det varma
intresse för hennes person, som han ibland alltför
tydligt visade.
Denna gång lade Gertrud Gotthard rätt mycket
beslag på hans sällskap, vilket var en riktig
lättnad för Karin. Och hon kunde mera i ro få
lyssna till fruarnas samspråk och de mer eller
mindre intressanta saker, som diskuterades bland
äldre herrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
