Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Väntanstider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Karin och fru Ebba hade en liten stilla stund
i det lilla rummet innanför salongen.
»Kära, kära Karin — jag önskar dig av
varmaste hjärta Guds välsignelse. Vill du inte
berätta mig något om din trolovade — som jag
aldrig kan få se...»
Och Karin berättade i få ord att han var den
Ragnar Kasparson, som Nils Gotthard skrivit
om till sin far — »om Ebba kan minnas det?»
Jo, hon mindes. Och Karin förtäljde vidare —
endast för fru Ebba — att de förut ej varit på
samma väg. Men genom Guds oändliga nåd
hade det hindret undanröjts. Och nu var det
deras längtan att leva för Gud — och för
varandra.
»Leva för Gud och för varandra», upprepade
fru Ebba. »Då bli ni lyckliga. Om dock alla
unga ville göra så. Läs nu för mig något. Jag
längtar höra din kära röst läsa Guds ord.»
Och Karin läste med innerlig känsla den 103:dje
psalmen i Psaltaren.
»Lova Herren, min själ, och allt det i mig är
Hans heliga namn.
Lova Herren, min själ, och förgät icke vad
gott Han har gjort...»
♦
Efter 14 dagar kom Ragnar Kasparson till
pastor Gotthard och blev genast mottagen som
barn i huset. Det blev så många frågor om Nils
och hans liv därute; och stor var glädjen hos
hans föräldrar, när Ragnar omtalade sin plan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
