- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En skiss /
37

(1907) [MARC] Author: David Sprengel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men snart trefvar han efter sin typ, han
kommer den på spåren i novellen Konflikter i boken af
samma namn, och det blir starka ord, som lysa
upp här och hvar på en sida; han famnar den i
den 1888 planlagda, 1889 till större delen skrifna
Lifvets fiender, och det blir en hel liten innerlig och
darrande studie. Läs om hjälten i den förra
historien: >Han älskade den syndiga, brokiga världen
med ett hett temperaments hela glöd. Han kunde rusa
sig af ett skratt, som han hört på gatan. Han kunde
lefva vecktals på en blick ägnad honom af en
förbigående.» Unga blod, du är för varmt, du glöder, det
är icke så man förbrukar sig, när man vill lefva I Du
borde lägga din sträfvan, din vilja på is, som de andra,
det vore klokare! Din stora ifver, den är en eld, i
hvilken du skall brinna ned! Och genom lifvets stoj,
som fångar honom, och uttröttar honom, stiger också
för Otto Imhoff i den senare berättelsen ett starkare
och mera lockande och mera förfarande brus, suset
öfver vågorna i dödens flod, »den långsamt rinnande,
isklara Acheron». Och han går ned mot dess vatten,
stilla, motståndslöst dragen, af ett mystiskt tvång, i
ett slags lycka: den hvarmed man efter kamp låter
händerna sjunka och fogar sig i det nödvändiga ...
som gick han hemåt.

Kritici liksom vanliga läsare (och kritici äro ofta
i hög grad vanliga läsare) sätta ej sällan litet för
bråd-störtadt likhetstecken mellan hufvudpersonen i en roman
eller novell och författaren, isynnerhet när skildringen
är en smula lyriskt eller patetiskt gjord. Man skulle
kanske ännu kunna tveka att dra slutsatsen inför
förhållandet, att dessa svärmare, hvilka, sedan deras eld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olevertin/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free