Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närkes natur. Av Erik Rönnby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRKES NATUR
A v Fil. lic.
ERIK RÖNNBY
Slätten
]Nfärkesslätten är väl avgränsad från
omgivande landskap. Österut ligger Hjälmaren
och i alla de andra väderstrecken bergshöjder.
Landskapet fick därför tidigt en egen kultur
och ett eget näringsliv, som hade sina
karakteristiska särdrag, givna och betingade av
dess natur. Att det dock icke på något sätt
blivit en isolerad landsända, beror på dess
centrala läge. Förbindelsen mellan de
nordiska ländernas huvudorter har i ett flertal
fall gått genom Närke. Många landsvägar
dra genom landskapet och göra det till ett
genomgångslandskap i större skala än de
flesta andra svenska landskapen. Det var
Måns Mannerfelt, som skrev i Svenska
Turistföreningens årsskrift 1930, att man i Örebro
skulle kunna placera en vägvisare som
pekade ut vägar mot Stockholm, Oslo,
Göteborg och Malmö. Det är tydligt, att
landsvägarnas renässans i våra dagar och
motorfordonens växande betydelse komma att ge
Närke och särskilt Örebro en ekonomisk
ställning, som svarar mot deras geografiska
läge mitt i Sverige. Örebro växer snabbt och
har gått om flera konkurrenter.
Närke äger en av Sveriges rikaste slätter.
Nedsänkt mellan bergshöjder, som ständigt
blåna vid slättens horisonter, rymmer denna
en givande berggrund, bördiga åkrar och en
naturlig växtlighet, som är omväxlande i
sin gruppering och rik på skilda arter. Art-
rikedomen är betingad av landskapets läge
mellan ett fuktigt Västsverige och ett torrare
Östsverige och av markens och
berggrundens skiftande geologiska beskaffenhet, och
växlingen mellan åker och äng, mellan
mossmark och skog beror väsentligen på
terrängens utformning.
Om vi i bokstavlig mening gå till grunden
i Närke, skola vi finna, att det fasta berget
under markens grus eller lera ej är likartat
i bergstrakterna och på slätten. I bergen
består grunden av det vi vanligen kalla
gråsten, d. v. s. granit och gnejs. Dessa
bergarter äro mycket hårda, vilket delvis beror
på att de äro så gamla. I själva verket äro
de äldst av alla bergarter på vårt klot. På
slätten träffa vi under de lösa jordlagren på
flackt lagrade sandstenar, skiffrar och
kalkstenar, som vi kunna se i stenbrotten i
Kvarntorp, Yxhult, Lanna och Latorp. Om
vi borrade genom dessa lagrade flötser, skulle
vi under dem finna urberg, alltså graniter
eller gnejser.
För att ge en föreställning om åldern av
våra närkingska bergarter, ritar jag upp
jordens geologiska tid som ett streck. Så här:
Urtiden
I–1
1.400 milj. år
Forntiden Medeltiden Nutiden
I-1-1-1
700 milj. 300 milj. 100 milj.
17
2 — Svenska Län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
