Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddet i Örebro län. Av Edward Broddeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närke hyser Sveriges största och näst
största lind. Den senare, vid Råå i Hammars
socken, är fridlyst. Stammens omkrets vid
1 m ovan marken är 7,28 m.
En annan stor lind — skogslind (Tilia
cor-data) — å Östra Born 33, Ljusnarsbergs
socken, c: a 60 m öster om sjön Björken, är
fridlyst. Stammens omkrets vid brösthöjd är
4,10 m.
Många stora, enstaka ekar eller grupper av
ekar ha blivit fridlysta eller åtnjuta skydd på
annat sätt.
"K 1 o c k e k e n" vid Irvingsholm,
Tyss-linge socken, torde vara länets största, en
verklig jätteek. Den raka stammen mäter i
omkrets vid brösthöjd 7 m. Fridlyst.
Avverkningarna av ek under första och
ännu mer andra världskriget gingo mycket
illa åt landets ekbestånd. De fortsätta i raskt
tempo ännu. Det är en penningfråga, hur
mycket som skall kunna räddas.
En jätteek, växande på gården Hagebergs
mark i Viby socken, var såld och skulle
förvandlas till fanér. Naturskyddsföreningen
fick kännedom härom och köpte eken av
trävarubolaget. Det friska trädets stamomkrets
är vid basen 6,6 m, vid brösthöjd c: a 5,3 m.
Detta var förra året. Ståtlig dyr ek.
Viby är eksocknen framför andra i länet.
Vid gården med dubbelnamnet Övre Odensvi
och Åsen växa m. el. m. långt från
åbygg-naderna 9 stora ekar: två kunna betecknas
som jätteträd, med stamomkrets av 5,25 m,
resp. 5,13 m, de övriga 4,80, 4,65, 4,43, 4,20,
3,90, 3,75, 3,35 m resp. Alla 9 äro fridlysta
sedan 1942.
En grupp av 4 stora ekar, växande c:a 700
m SSV om herrgården Ekeberg i Lillkyrka
socken, fridlystes 1943.
Andra fridlysta stora ekar är
"Tusenåriga eken" å Norra Nybble i
Sköllersta socken och eken på Esslatorp i Viby
socken.
Ekens nordgräns i Sverige förlöper genom
vårt län. Det är av vetenskapligt och
skog-ligt intresse att bevara och skydda sådana
"gränsträd". Tre sådana äro hittills
fridlysta: Ek å Lockhyttan, Södra gården, Kils
socken, den andra i en äng uppe på
Kilsbergen å Dorvestorp nr 1, Knista socken, den
tredje å Blinäs nr 1, Karlskoga.
En mycket stor alm vid Odensvi i Viby
är fridlyst.
Länet är rikt på stora och vackra enar.
Sveriges grövsta växer endast några tiotal
m från jättelinden vid Råå. Dess stam håller
i omkrets vid basen ej mindre än 3,90 m, och
vid brösthöjd 2,60 m. Säkerligen landets
äldsta en, utflyktsmål sedan århundraden
tillbaka. Fridlyst 11 juni 1928. Ytterligare några
stora enar äro skyddade.
Idegranens (Taxus baccata) nordgräns i
Sverige förlöper genom länet. Inom ett
växt-geografiskt intressant område nära
Lanna-fors, Vintrosa socken, äro alla idegranar,
nära 40 stycken, fridlysta.
Några jätte-oxlar äro fridlysta: en på
Helgholmen i Kumla socken och tre på Bysta,
Kumla socken.
Sveriges största getapel (vägtorn)
(Rham-nus catharticus), växande å Hynneberg,
Kumla socken, är fridlyst.
Åtskilliga stora flyttblock ha fridlysts. Ett
moränområde å Kvarngården, Tjusebotorp,
Hovsta s:n, med några jätte-flyttblock blev
fridlyst 19 dec. 1931. Störst av blocken är
"Älgstene n", 12 m högt, sannolikt ett
av de högsta i Sverige.
De två sägenomspunna flyttblocken "U 1
v-grytstenarn a", Täby socken, vid
landsvägen Örebro—Vintrosa, fridlystes 1928.
Guckuskon (Cypripedium Càlceölus) är
generellt fridlyst i hela länet.
Hasselmusen är tills vidare fridlyst.
Det lilla näpna brungula djuret har sin
nordgräns i Sverige nära Nora. I Kilsbergen är
den anträffad på några ställen.
Mindre kärrhöken (Circus py g argus)
fridlyst inom hela länet. I de fågelrika
vassarna vid Kvismaresjöarna har den haft sitt
tillhåll.
Berguven har nyligen blivit fridlyst i hela
länet.
Till bruksägaren Ivan Svensson, Skyllberg,
och styrelsen för Skyllbergs Bruks AB
riktas ett varmt tack för ofta visat
tillmötesgående och offervilja. Till brukets skogschef,
jägmästaren Herman Eriksson, frambäres
ett särskilt tack för många gånger i
handling ådagalagt naturskyddsintresse.
Herrfallsäng är ej det enda område på
bolagets marker som blivit avsatt och åt-
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
