Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några närkessjöar. Av Sten Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika former. Bland planktondjuren märka vi
här liksom i de oligotrofa klarvattenssjöarna
den surhetsälskande Holopedium. Även
övriga i plankton ingående småkräftor och
hjuldjur äro i allmänhet arter, som man
finner också i oligotrofa sjöar, i en del fall t. o.
m. i eutrofa.
Den av Västernärkes brunvattenssjöar,
som nedskrivaren av dessa anteckningar bäst
känner, är Ölen, en av Svartåns källsjöar,
belägen vid Värmlandsgränsen. I denna
finnes Mysts, och talrikare än i Hjälmaren.
Uppenbarligen motsvarar Ölen bättre dess
miljökrav än vad Hjälmaren gör. Att vattnet
i den sistnämnda sjön är betydligt mera
genomskinligt än i Björken, är redan påpekat.
Extinktionen i Ölen är enligt vad d. 20/9 1941
med ett fotoelektriskt element företagna
jämförande mätningar gåvo vid handen i det
närmaste lika stor som den i Björken. Från
ytan till 1 m:s djup utgjorde den
absorberade kvantiteten av solenergien i den förra
63 %, i den senare 64 %, och för den
följande metern voro siffrorna resp. 56,5 och
58,3. En vid ett tidigare tillfälle med hjälp
av en kolorimeter företagen
färgbestämning — till jämförelse användes karamell-
Diagram 6
Ölen. Temp. 12/9 191^2.
Diagram 7
Ölen. Temp. 2^/3 19^7.
lösning — gav likaledes till resultat, att Ölen
har något, men ej mycket, ljusare vatten än
Stor-Björken.
Temperaturen i de djupaste hålorna synes
hålla sig jämförelsevis låg sommaren igenom
(jfr diagram 6). Inte ens en sådan storm som
den, vilken den 11/9 1942 gick över sjön i
dess längdriktning och drev upp
"ettervågor", kunde sätta djupvattnet i rörelse;
ett språngskikt, om också djupt liggande,
fanns dagen därpå alltjämt kvar.
Syrgasförbrukningen vid bottnen är i
dys-trofa vatten långt större än i oligotrofa
klar-vattenssjöar; i detta avseende föreligger
snarare en överensstämmelse mellan dystrofa
och eutrofa sjöar. Så var i Ölen den 6/9 1941
syrgashalten vid botten (16,7 m under ytan)
i djupaste området i södra delen av sjön —
i norr lär det finnas ett ännu djupare — 1,9
och 12/9 1942 (på ett djup av 16,5 m) endast
0,7 mg pr liter. Vid det först nämnda
tillfället erhölls Mysis massvis inom området, vid
det senare söktes den här förgäves. Den hade
då tydligen dragit sig till grundare områden.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
