Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksnäringen. Av Nils Johan Hultgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kg pr ha
Örebro län Hela riket
höstvete 2.450 2.470
vårvete 1.790 1.740
höstråg 2.060 1.860
vårråg 1.530 1.190
korn 1.910 2.040
havre 1.530 1.470
blandsäd 1.580 1.860
ärter 1.410 1.490
vicker 1.490 1.400
potatis 12.560 13.550
foderrotfrukter 30.800 32.550
hö från odlad jord 4.210 4.000
„ „ naturlig äng 2.160 1.380
halm av höstsäd 2.560 2.830
„ „ vårstråsäd 2.110 2.050
„ „ baljväxter 1.920 1.550
Av de anförda siffrorna har man dragit
den slutsatsen, att länet genomsnittligt
ligger bra till ifråga om spannmålsodlingen och
ännu bättre ifråga om foderproduktionen
medan med rotfruktsodlingen är sämre ställt.
Länet är alltså en god exponent för den
ståndpunkt, på vilket jordbruket av i dag
befinner sig.
Detta bestyrkes även av följande. I länet
inväges vid mejerierna mellan 1.200 och
1.300 kg mjölk i medeltal per leverantör och
månad. Medelfetthalten av denna mjölk har,
trots de senaste årens utfodringssvårigheter,
varit i stigande. Medelfettprocenthalten var
År Länet Riket
1943 3,57 3,56
1944 3,63 3,58
1945 3,64 3,59
1946 3,69 3,63
I ovanstående skildring har här och var
framskymtat det jordbruket allt
överskuggande befolkningsproblemet. Man räknar
numera med, att jordbruket, utöver den
hittillsvarande avflyttningen, ytterligare
kommer att förlora mycket folk. Det mest
betänkliga är, att folkminskningen gäller
ungdomen och omsider de arbetsföra åldrarna
samt att kvinnounderskottet kommer att bli
allt kännbarare. Jämna steg måste om
möjligt hållas med avfolkningen genom
arbets-kraftsbesparande åtgärder och genom ökad
7 —• Svenska Län
redskaps- och maskinanvändning. Här är
icke endast fråga om en anpassning och en
uppslagsrikedom av större mått, propaganda
för ökad yrkesskicklighet och för skapande
av största möjliga trivsel å landsbygden,
utan även kapitalinvesteringar, som till
storleken väl kunna jämföras med dem, med
vilka man räknar inom industrien.
Jordbrukets industrialisering förefaller att stå för
dörren även om den av statsmakterna
uppsatta normen för jordbrukens storlek pekar
i något annan riktning. Men samarbete inom
jordbruket på olika avsnitt —
produktionstekniskt, vid förädlingen samt vid
försäljning och inköp — synes dock visa vägen mot
större driftsformer, jämväl detta ett led i
jordbrukets industrialisering.
Av länets 236.000 innebyggare räknas
63.700 tillhöra jordbruket med binäringar.
Folkmängdens förändringar inom länet bör
här något vidröras. För undvikande av
missförstånd må det erinras om de
inkorporeringar, som skett under senare år och som
överfört till städernas områden utpräglad
jordbruksbygd samt att å andra sidan
landsbygden i sig innesluter åtskilliga tätorter
med en icke jordbrukande befolkning.
År Landsbygden Hela länet
1800 89.644 95.025
1850 129.652 137.660
1900 167.518 194.924
1930 170.718 219.208
1940 141.713 226.428
1945 129.011 235.884
Enligt senaste statistik (1945/46)
redovisas en folkmängd utanför tätorterna av
82.364 eller 34,94 % av länets totala
folkmängd. Motsvarande procenttal för hela
riket var vid utgången av år 1945 39 % (år
1940 43,8).
Ifråga om befolkningsutvecklingen
hänvisas i övrigt till den rikliga litteratur, som
numera finnes på detta område.
Under intryck av de senaste årens ofta
mycket heta debatter om jordbrukets
lönsamhet och statens åtgärder för att
garantera jordbrukarna en skälig betalning ger
sig gärna den frågan, om jordbruket "bär
sig" i Örebro län. Det torde av det
föregående ha framgått, att ett generellt svar icke
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
