Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisket och fiskevården. Av Nils Eckerbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vättern har ännu en ädelfisk, vars saga
kanske snart är slut. Det är harren, som här
kallas "valan". Den har tidigare haft en
ganska god förekomst men visar nu sedan
flera år en stark tillbakagång, ehuru dess
lekplatser veterligen icke ändrat sin
karaktär, och ehuru de fattiga fiskarna i norra
Vättern osjälviskt lagt ned mycken omsorg
och kärlek på att genom konstgjord
befruktning av rommen från lekande fiskar och dess
utsättning på lekplatserna söka rädda sin
älskade "valas" fortbestånd i sjön. Den
aktsamhet, dessa fiskare visa denna i södra
Sveriges nästan alla andra sjöar nu
försvunna unika fiskart, inger en svag
förhoppning, att den kan räddas till livet och icke,
liksom Hjälmarens mal, bli en blott historisk
fisk i Vättern.
Siklöjan blir ovanligt stor och fet i Vättern
samt är eftersökt som en sällsynt delikatess
av dem, som kunna komma över den pin
färsk och nyfångad.
Gäddan och abborren går glest i den
berg-kantade, djupa sjön. De växa fort, men bilda
aldrig stora bestånd.
Laken hör till de livskraftiga fiskarna i
Vättern. Den blir stor och läcker samt är
föremål för ett ivrigt fiske.
Även braxen blir sällsynt god och fet i
sjön. Askersundsborna sätta i gemen större
värde på Vätterns välutvuxne braxen än på
rödingen. I en del grundare vikar
förekommer ett vissa år gott braxenfiske på
vårarna. Den övriga "vitfisken" är knappast
föremål för annat fiske än för fångst av agn.
Detsamma gäller för norsen, som är ganska
talrik i sjön och jämte siklöjan torde vara
den utvuxna Vätter-rödingens egentliga föda.
Vätterns beskaffenhet och övriga
"förhållanden göra den mycket svårfiskad. Detta
jämte de olika fiskarterna ha i Vättern
framtvingat en del specifika fiskemetoder.
Rödingen fångas under lektiden mest med
vanliga nät, som läggas på och vid
lekplatserna, men även på de största
lekplatserna med "strö", som är en sorts ringnot och
drages mot båt. Fångsterna bli sällan stora,
och ofta nog slås näten sönder av den
lätt-retliga sjön, som höstetid vräker hårt mot
de steniga och öppna stränderna. Näten äro
Strönot. Rökneön, Vättern.
tunntrådiga och sköra, ty så kräver det klara
vattnet och den skygga fiskens försiktighet.
Norra Vätterns strandvattensfiskare för
ett hårt liv för sitt uppehälle, men han är
rädd om sitt fiskbestånd och tillvaratager
samvetsgrant all rom från fångad lekfisk. —
Detta lär vara förklaring till att Norra
Vätterns rödingsstam alltjämt håller sig ganska
konstant.
Rödingen i sjön är nämligen utsatt även
för andra ganska förödande fiskemetoder.
Den en gång vanligaste av dessa är den
uråldriga ytuttern, vars svirvlar och beten
släpas i ytvattnet utmed stränder och skär
och fordom gav ganska god fångst. Denna
ytutter har emellertid under de senaste
årtiondena utkonkurrerats av den från ds
schweiziska rödingsjöarna importerade
loduttern, som avfiskar sjön på djupet, i vertikal
led, och ofta ger mycket goda fångster. Då
dessa ofta bestå av fiskar, som ännu icke
nått lekfärdig ålder och storlek är nu
beskattningen av rödingsstammen svårare än
någonsin.
Laken fångas i Vättern med ett unikt
redskap, som icke lär användas annorstädes.
Det är den s. k. lakkronan, som består av
en järnring, försedd med huggkrokar. Reven
är fäst i ringens centrum och huggkrokarna
betas med norsbitar, vars starka lukt lockar
lakarna till kronan, som under fisket sakta
lyftes och sänkes från bottnen. Fisket
bedrives nattetid från is på vintern över kända
lakgrund. För att skydda sig mot den snåla
vinden använda lakfiskarna små
transportabla brädskjul med ett runt hål i golvet,
avpassat i storlek efter det hål i isen, varigenom
lakkronan sänkes ned. På de bättre lakgrun-
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
