Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den kommunala omdaningen. Av Steffan Trysén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
linger, skola ock så, med flere som vederbör,
noga tillsee, att the Penningar, som til the
Huusfattige samlas, rättrådeligen uthdeelte
blifwa, åt them måst och förnemligast, som
bäst behöfwa, och äre the elendigaste. Hvart
Härad och Sochn, skal föda sine Fattige, och
ingalunda, som härtill på någre Orter
förnimmes skiedt wara, föra them in i andra
Sochnar, them til Last och beswär." — Om
alltså sockenindelningen är ärevördig i ålder,
äro synbarligen de kommunala
försyndel-serna ej heller några sena tiders påfund.
Med folkskoleväsendets första förelöpare
komma vi i kontakt genom samma lag, som
angående den i ringa ekonomiska villkor
satte klockaren stadgar, att han skall vara
"ährlig, trogen och flijtig, Booklärd, och
kunna siunga och skrifwa, så at han ther uthi
kan underwijsa Församlingens Ungdom."
Vi se sålunda av dessa två exempel, som
skulle kunna utökas, att under tidernas lopp
socknen och dess män även fått andra
arbetsuppgifter än de rent kyrkliga, även om
kravet å fyllandet av dessa uppgifter
väsentligen vuxit ur det kristna kärleksbudet såsom
en konsekvens av detta.
De två lagcitat, jag ovan tillåtit mig
anföra, giva en antydan om uppkomsten av två
av den nuvarande borgerliga kommunens
främsta och betydelsefullaste uppgifter, de
att tillgodose socialvården och
folkskoleväsendet. Omsorgen om dessa och andra
nytillkomna "världsliga" värv hava speciellt under
1800-talet och därefter aktiviserats på ett
storartat sätt. Att närmare här ingå härpå
kommer ej ifråga. Här må endast nämnas,
att behovet av tillskapande av särskilda
kommuner för handhavande av socknens
borgerliga, icke kyrkliga uppgifter gjorde
sig starkt kännbart under förra hälften av
1800-talet, vilket behov efter mycket
utredningsarbete tillgodosågs genom 1862 års
kommunallagstiftning, varigenom de
borgerliga kommunerna med sina från
kyrkoförsamlingen skilda organ tillskapades och en
boskillnad gjordes mellan de nyskapade
borgerliga kommunernas och de kyrkliga
församlingarnas framtida arbetsuppgifter. 1862
är alltså de självständiga borgerliga
kommunernas, liksom för övrigt även landstingens,
födelseår, även om världsligt kommunala
värv ryktats långt dessförinnan av de
gamla, av prästerskapet ledda
sockenstämmorna och dessas förtroendemän.
Redan vid de bogerliga kommunernas
tillkomst vid 1800-talets mitt tvekade man om
lämpligheten av att grunda de nya
borgerliga kommunerna på de gamla
kyrksocknarnas personella och territoriella underlag. Det
framhölls redan då, att kyrksocknarna i
många fall vore för små för att deras
befolkning och skattekraft lämpligen skulle kunna
utgöra grunden för bärkraftiga, borgerliga
kommuner. Då man dock den gången av
praktiska skäl stannade för de gamla
socknarna såsom kommunala enheter och
avvisade tanken på att i stället välja häradet
eller pastoratet, var det i förhoppningen, att
småkommunerna skulle etablera kommunal
samverkan med grannkommuner — en
förhoppning, som dessvärre icke infriats i
alltför hög grad. Tid efter annan gjorda försök
från lagstiftarens sida att etablera
kommunalt samarbete hava nämligen ofta nog givit
klent resultat. Den kommunala samverkan
inom Örebro län är ej över hövan stor och
har — där den existerat — ofta kommit till
stånd genom statliga myndigheters
ingripande.
Den storartade utveckling, som framför
allt socialvården i dess många förgreningar
och folkskoleväsendet undergått under
senare decennier, har alltmer accentuerat de
små kyrksocknarnas svaghet, när det gällt
att motsvara det moderna samhällets krav å
kommunala enheter. Förhållandet grundar
sig väl ytterst å den utvidgning, som i vår
tid ägt rum i vad avser uppfattningen av
samhällets huvuduppgifter. Fordom var
samhället främst en rättsstat med försvaret och
upprätthållandet av rättsordningen såsom
starkt dominerande uppgifter, numera har
ju omsorgen om och ansvaret för
medborgarnas sociala välfärd sidoordnats med de
båda övriga såsom en av samhällets
viktigaste angelägenheter.
Om sålunda de under de senare
decennierna alltmer ökade och komplicerade
kommunala arbetsuppgifterna i och för sig redan
ställt och säkert i en framtid komma att
ställa större krav å kommunerna, än
småkommunerna rimligen äga förmåga att helt
iså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
