Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tätortsbebyggelsen, dess utveckling och reglering. Av Ebbe Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huvudgatan vid bostadsområdet i Kvarntorp i aug. 19Jfl och 2 år senare.
endast det angränsande och med Örebro län
i många stycken jämförbara Västmanlands
län som i detta avseende ligger på en något
högre nivå ifråga om industribefolkningens
storlek i procent av hela folkmängden (45,5
för det förstnämnda och 45,7 för det
sistnämnda länet). Tyvärr saknas, då detta
skrives, uppgifter om yrkesfördelningen för
senare år än 1940, men det finnes all
anledning att förmoda, att krigsårens industriella
uppsving, särskilt med tanke på arten av
de industrier, som äro förlagda till länet,
bidragit till att ytterligare befästa dess
ställning som ett av landets främsta industrilän.
Resultatet av de senaste 15 à 20 årens
omvandlingsprocess inom länets näringsliv har
blivit en enorm expansion av befintliga
tätorter och uppkomst av nya sådana. Fordom
var det ju, såsom förut påpekats,
företrädesvis handeln, som utgjorde grundvalen för
samhällens uppkomst och utveckling. I våra
dagar är emellertid industrien den
näringsgren, som framför andra verkar
samhällsbildande. De stora befolkningsgrupper, som
icke äro sysselsatta inom jordbruket, kunna
vi sålunda nu finna till övervägande delen
bosatta i städer och andra samhällen eller
tätorter. Vid ett studium av
yrkesfördelningen inom tätorterna framgår också, att
med undantag för ett par enstaka fall
kommer den större delen av befolkningen i varje
tätort på yrkesgruppen industri. Därnäst
följer i regel handel och samfärdsel.
Industrien som samhällsbildande faktor
har väl aldrig fått ett så typiskt nutida
exempel som just i exploateringen av
skiffer-oljetillgångarna vid Kvarntorp. På några få
år har här inom en förutvarande utpräglad
jordbruksbygd uppstått en av landets största
industrianläggningar och uppvuxit ett
samhälle med flera hundra invånare förutom det
att närliggande befintliga samhällen icke
oväsentligt växt ut.
Den i början av denna artikel påvisade
kraftiga ökningen av tätorternas folkmängd
efter år 1935, vilken ökning egentligen tog
sin början efter konjunkturomslaget år 1933,
har givetvis resulterat i en omfattande
byggnadsverksamhet, varigenom tätbebyggelsen
fått allt större och större utbredning.
Ser man på kurvan över
bostadsproduktionen i Örebro län (sid. 166) finner man, att
bostadsbyggandet i tätorter med
kontrollerad byggnadsverksamhet något sjönk under
depressionen i början av 30-talet men började
åter skjuta fart under år 1933.
Från 1925 fram till 1933 var
bostadsbyggandet i tätorterna utanför Örebro stad
förhållandevis obetydligt (200—400 eldstäder
per år) men sedan kommer en stark stegring,
som blir särskilt markant under den 5-års-
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
