Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Örebro härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖREBRO HÄRAD
• •
Örebro härad synes under medeltiden ha
jämte Glanshammars härad bildat den s. k.
Norra tredingen av Närke. Från medeltidens
senare del till 1872 existerade ett Lekebergs
härad, till vilket hörde mellersta delen av
Kils socken (vars nordligaste del, "Kils
rote", ingick i Nora och Hjulsjö härad) samt
de västligaste delarna av socknarna
Tyss-linge och Vintrosa.
Häradets tingsplats har alltid varit Örebro
(i äldre tider stadens rådstuga).
Häradet omfattade ursprungligen tolv
socknar, av vilka Längbro 1937 samt Almby
och Ånsta 1943 utbrötos och inkorporerades
med Örebro stad. De nio återstående
kommunerna inom häradet äro Kil, Gräve,
Tyss-linge, Vintrosa, Täby, Mosjö, Eker, Hovsta
och Axberg.
I administrativt hänseende tillhör häradet
Örebro fögderi, i judiciellt Glanshammars och
Örebro tingslag av Östernärkes domsaga; i
ecklesiastikt är det fördelat på
Glanshammars och Örebro kontrakt av Strängnäs
stift. Till Glanshammars kontrakt höra
pastoraten Kil—Gräve och Axberg—Hovsta, till
Örebro kontrakt Mosjö—Täby och Vintrosa
-—Tysslinge; Eker bildar jämte de inom
Örebro stad belägna församlingarna Ånsta och
Längbro ett pastorat, varjämte Almby
pastorat samt stadsförsamlingarna Örebro
Nikolai och Örebro Olaus Petri ingå i Örebro
kontrakt.
Häradets areal uppgår till 54.077 ha, varav
51.653 ha land. Folkmängden utgjorde vid
1946 års utgång 10.045 personer.
Befolkningstätheten är 19 inv. per kvkm land.
Större delen av häradet tillhör
Närkesslätten och utgöres — särskilt i Svartåns och
Täljeåns dalgångar med deras bördiga
ler-marker på kambrosilurisk berggrund — av
en jordbruksbygd, vars odling och bebyg-
gelse på de flesta håll uppvisar forntida
anor. I väster och norr, där häradet omfattar
delar av Kilsbergens, resp. Käglans
horst-landskap, är skogsbygden den förhärskande;
terrängen kännetecknas av
urbergsformationer, vidsträckta grusmarker och mossar.
Här är bebyggelsen gles och av tämligen sent
datum. Inom den del av häradet, som intill
1872 räknades till Lekebergslagen (jfr ovan),
var i äldre tid järnhanteringen en icke
oväsentlig näringsgren, och de vid foten av
Kilsbergen befintliga kalkstens- och
alun-skifferförekomsterna äro alltjämt av viss
industriell betydelse.
Enligt 1944 års jordbruksräkning
fördelas arealen på 18.022 ha åker, 125 ha
slåt-teräng, 237 ha kultiverad betesäng, 983 ha
annan betesäng, 22.206 ha skogsmark och
10.078 ha övrig mark.
Enligt senaste tillgängliga statistiska
uppgifter (1940 års folkräkning) ägnar sig mer
än hälften (50,6 %) av häradets befolkning
åt jordbruk med binäringar, under det att ej
fullt en tredjedel (31,1 %) finner sin
försörjning inom industri och hantverk. Handel
och samfärdsel sysselsätta 7 à 8 %, allmän
förvaltningstjänst och fria yrken 4 à 5 %
samt husligt arbete och ospecificerad
verksamhet 6 à 7 %.
Såsom tätorter räknas inom häradet
brukssamhället Garphyttan (655 inv. 31 dec.
1945) och stationssamhället Latorpsbruk
(429 inv.) i Tysslinge socken,
stationssamhället Vintrosa (319 inv.) och en del av
industrisamhället Lanna (417 inv., varav 76
inv. i Vintrosa-delen) i Vintrosa socken,
stationssamhället Mosås (320 inv.) i Mosjö
socken samt villasamhället Lillån (442 inv.) och
stationssamhället Hovsta (336 inv.) i Hovsta
socken.
B. W—n.
:243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
