Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Axbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axbergs socken
Något mer än hälften av socknens
befolkning (57 % enligt 1940 års folkräkning)
livnär sig av jordbruk med binäringar.
Åkerarealen uppgår enligt 1944 års
jordbruksräkning till 3.043 ha; övriga ägoslag:
slåtteräng 80 ha, kultiverad betesäng 36 ha,
annan betesäng 202 ha, skogsmark 4.521 ha
samt övrig mark 1.331 ha.
Dylta svavelbruk, anlagt på 1570-talet,
rödfärgsbruk och sågverk med hyvleri samt
Axbergshammars stångjärnssmedja,
privilegierad 1639 men troligen anlagd åtskilligt
tidigare, erinra om forna, numera nedlagda
industrier i socknen. Bland nutida
industriföretag märkes Dylta kalkbruk
(kalkstensbrott och kalkbruk), som äges av AB Strå
kalkbruk, Stockholm. 25 % av befolkningen
äro sysselsatta i industri och hantverk
(1940).
Dylta och Axbergshammar räkna som
herrgårdar sin tillkomst från 1600-talet.
Ervalla och Dyltabruks järnvägsstationer
samt Kvinnerstatorps hållplats vid
järnvägslinjen Örebro—Frövi äro belägna inom
socknen, som även trafikeras av busslinjer
mellan Örebro och Nora, resp. Lindesberg.
Poststationer äro Dyltabruk och Ervalla,
telefonstationer Axberg och Ervalla.
Folkmängden utgjorde 1.580 personer vid
utgången av år 1946.
B. W—n.
Axbergs kyrka
Rester av en medeltidskyrka ingå i den
på 1680- och 1760-talen ombyggda kyrkan,
vars torn alltjämt till större delen är av
romansk struktur; i likhet med de övriga
"närkestornen" torde det kunna dateras till
1100-talets senare hälft eller tiden omkr. 1200.
Interiören fick sin nuvarande prägel i
samband med en restaurering 1937; den hade
tidigare förnyats på 1760-talet och
omgestaltats 1904—05. Mästaren till den efter ita-
Kyrkoherde Johan Abel Lundholm, Axbergs
prästgård, Hovsta, f. 7/10 1886 i Valla socken, Göteborgs
och Bohus län. Studentex. 1905, teol. fil. ex. 1911
i Uppsala, teol. kand. 1917, prästvigd för Strängnäs
stift s. å., pastoratsadjunkt i Örebro Nikolai 1921,
kyrkoherde i Axbergs och Hovsta pastorat sedan
1928. Ordf. i kyrkostämmorna och kyrkoråden i
Axberg och Hovsta, ordf. i kyrkofullmäktige i Axberg,
led. av skolråd, folkskolestyrelse och
barnavårdsnämnd, ordf. i styrelsen för Medinska barnhemmet.
liensk senbarockförebild utförda altartavlan,
"Nattvarden", är icke, som traditionen
uppger, Pehr Hörberg. Åtskilliga rester av äldre
inredningsdetaljer, från barocktid, finnas
bevarade liksom även gravminnen, anknytande
till herrskap från Dylta svavelbruk och
Axbergshammars bruk. bl. a. Karl IX :s och
Gustaf II Adolfs hovmålare, den i
Antwerpen 1679 födde konstnären Laurentz von der
Plaës, vilken var ägare till Axbergshammar.
Av tre vid 1700-talets mitt uppförda
stig-luckor återstår en.
B. W—n.
Axbergs prästgård
Prästgården är belägen invid kyrkan. Dess
ena flygel härstammar troligen från
1600-talet. Huvudbyggnaden är uppförd 1783,
medan övriga byggnader äro av senare
datum.
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
