Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Axbergs socken - Slott och herrgårdar: Axbergshammar, Dylta bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örebro härad
i Axbergs, två i Glanshammars och en i
Er-valla socken. Till egendomen hör även en
utarrenderad kvarn, som härstammar från
1700-talet och som om- och tillbyggdes 1918,
samt såg och kraftstation.
Dylta omtalas 1558 som kronogods.
Gruvdrift med brytning av svavel och vitriol för
kronans kruttillverkning började troligen på
1570-talet. Dylta svavelbruk var sedan länge
det enda i sitt slag i Sverige. Sedermera
tillkom även alunbrytning (1588—1701).
Någon riktig fart på driften blev det ej, förrän
den av Gustav II Adolf inkallade holländaren
Hans Leffler 1631 mottog bruket i arrende
mot att han erlade tionde till kronan. Hans
svärson Henrik Barckhusen (eller
Barkhau-sen), som vax borgmästare i Arboga,
efterträdde honom 1640 och förlänades 1649 de
första bruksprivilegierna. Enligt dessa skulle
Axbergs, Kils och Hovsta socknar vara fria
från rotering (krigstjänst) mot att den
skattskyldiga allmogen gjorde dagsverken vid
bruket och dit levererade ved och kol. Dessa tre
socknar kallades sedermera frisocknar.
Henrik Barckhusen, som 1654 inlöste bruket från
kronan, efterträddes vid sin död 1671 av
sonen Hans. Denne skonades vid Karl XI :s
reduktion och erhöll 1680 nya privilegier.
Trots detta gjorde han konkurs, och hans
svärson presidenten i Statskontoret friherre
Casten Feif inlöste bruket (1708). I Bender,
dit han följt Karl XII, fick han 1712 nya
privilegier. Vid hans död 1739 ärvdes bruket
av hans svärson riksrådet friherre Samuel
Åkerhielm. Sedan dess har Dylta bruk gått
i arv från far till son inom denna ätt.
Privilegierna, som 1815 förnyats, återlöstes 1869
av staten. Därefter avtog bruksdriften för
att vid slutet av 1800-talet inskränkas till
rödfärgstillverkningen. Vid sidan härav
drivas sågverk och hyvleri.
Dylta svavelbruk hade alltsedan Johan
III: s vistelse därstädes egen brukspredikant,
som sorterade under kyrkoherden i Axberg.
Gudstjänsterna höllos i ovannämnda
"konung-Johans kapell". År 1688 blev emellertid Dylta
egen församling med egen kyrkoherde och
egen klockare, vilket stadfästes av konungen
1710. Dylta svavelbruks församling upphörde
redan 1818, då den införlivades med Axbergs
församling. Den 1709 uppförda brukskyrkan
av trä revs på 1800-talet. Bland
inventarierna märktes den troligen av D. K. Ehrenstrahl
målade altartavlan, som nu hänger i
Gäller-sta kyrka. Ännu återstå kyrkogården och
den originella klockstapeln, uppförd 1714.
Nuvarande ägare är friherre Gustaf
Åker-hielms stärbhus. Förvaltare är friherre Gösta
Åkerhielm.
Sjön Lången, en omtyckt plats för örebroarnas sommar vistelse.
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
