Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro härad - Tysslinge socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysslinge socken
den utgör en betingelse för den rika och
egenartade vegetation, som utmärker
området, och dess exploatering har varit av stor
ekonomisk betydelse för bygden. — Slätten
väster om Tysslingen är i stort sett skoglös.
I övrigt är barrskogen förhärskande, dock
med här och var förekommande
lövängsinslag inom kantområdet. De vidsträckta
skogsmarkerna i socknens västra del ingå i
Garphyttans, Tysslinge och Villingsbergs
kronoparker; ett ansenligt bälte disponeras
sedan några år såsom artilleriskjutfält.
Fornfynden från stenåldern äro ej
särskilt många och de flesta fornlämningarna
ännu icke inventerade, varför frågan om
åldern och omfattningen av socknens
förhistoriska bebyggelse tills vidare får lämnas
öppen. Av ett järnåldersgravfält strax väster
om kyrkan återstå två stora högar. Öster om
Gilsåssjön på gränsen mot Hidinge finnes en
fornborg. Ehuru minnesmärkena från
forntiden alltså äro tämligen få, vittna namn som
Tysslinge och Gymninge — namnen på -inge
äro att beteckna som stam- eller
"familje"-namn —, Örsta, Egersta, Egeby m. fi. dock
om bebyggelse i varje fall under järnåldern.
Om medeltida och senare bebyggelse erinra
de betydligt talrikare -böda, -torp, -hult och
slutligen -hyttnamnen, vilka ge en antydan
om socknens fortgående kolonisation i form
av fäbodväsen, nybyggen och anläggningar
för järnhantering.
Tysslinge sockens bergslagsdel var en
betydelsefull del av Lekebergslagen. I trakten
av Garphyttan märkas Klintgruvan m. fi.
övergivna järngruvor, och vid den lilla
Ormtjärn, ca 1,5 km nordväst om Garphyttan,
påträffades den silverhaltiga blymalm, som
gav upphov till Garphytte silververk. Ännu
så sent som på 1920-talet brötos ej
oansenliga kvantiteter järnmalm på
Holmstorps-fältet inom socknen.
Under bergsmanstiden drevos ej mindre än
åtta masugnar i Tysslinge. Av dessa var
dock blott en, den till sitt ursprung
säkerligen medeltida, måhända av tyskar (som då
kallades "garpar", egentligen="skrävlare")
anlagda Garphyttan, mera beständig. De
övriga sju — Kantarbohyttan,
Ladetorps-hyttan, Filipshyttan, Ånnabohyttan,
Moshyttan, Ymningshyttan och Tolsbohyttan —
synas ha existerat endast under kortare
tidsavsnitt. Bergsmännens hyttbruk bar sig icke
i längden, men anläggningar med större
resurser trädde i stället, nämligen dels
Garphytte bruk — silververk, bleckslageri,
stångjärns- och manufakturverk, slutligen i våra
dagar tråddrageri, linslageri, fjäderfabrik,
mekanisk verkstad, såg och elektrisk
kraftstation, dels Latorps alunverk, som tidigare
drivits vid Garphyttan. Övergivna
kalkstens-och alunskifferbrott förekomma lite varstans
i socknen. Vid Latorp vittnar de väldiga
högarna av bränd skiffer, s. k. röfyr, om
forna tiders näringsflit, samtidigt som de
genom sin röda färg bilda ett behagligt
avbrott i terrängen. Numera brännes kalk på
gammaldags manér med skiffer som bränsle
endast vid Örsta kalkbruk. Sågverksrörelse
har till för kort tid sedan drivits av Latorps
AB, som även äger Latorps herrgård.
Hälften av socknens nuvarande befolkning finner
sin försörjning i industri och hantverk.
"Landslagens" gamla jordbruksbygd
sysselsätter dock alltjämt en tredjedel av
befolkningen. Enligt 1944 års
jordbruksräkning äro ägoslagen inom jordbruksbygden
1.661 ha åker, 92 ha kultiverad betesäng, 157
ha annan betesäng och 1.632 ha skogsmark,
inom bergslagsdelen 330 ha åker, 23 ha
slåt-teräng, 19 ha kultiverad betesäng, 98 ha
annan betesäng och 2.292 ha skogsmark;
övrig mark inom socknen i dess helhet
uppgår till 4.555 ha.
Av socknens tre herrgårdar bildades
Garphyttan och Irvingsholm under 1600-talet,
Latorp under 1700-talet. Holmstorp är känt
som bröderna Bernhard Elis och Carl Gustaf
Malmströms barndomshem.
Som tätorter räknas Garphyttans
brukssamhälle (655 inv. 31 dec. 1945) och
Latorps-bruks stationssamhälle (429 inv.). I bergen
ovanför Garphyttan ligger Garphytte
sanatorium. Ånnabodastugan är en livligt
frekventerad vintersportplats i en särskilt för
skidåkning idealisk terräng. Vid
Ymningshyttan låg Kilsbergsmålaren Axel Borgs
originella jaktstuga, numera flyttad till
Viker.
Örebro-Svartåbanan, som passerar
socknen, har station vid Latorpsbruk samt
hållplatser vid Östertysslinge och Holmstorp.
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
