Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Glanshammars härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glanshammars härad
Glanshammars häradsallmänning
Denna häradsallmänning består av tre
"block". Blocken I och II äro av
allmännings-natur och belägna i Glanshammars socken.
Block III består av under senare tider inköpt
mark av huvudsakligen frälse natur och är
belägen i Ödeby socken. — Hela
allmänningen är belägen i Glanshammars härad.
Den utgör ett sammanhängande komplex
med ostlig-västlig sträckning, vilket
genomlöpes av landsvägarna Örebro—Fellingsbro
och Glanshammar—Kägleholm, ca 18 km
nordost om Örebro.
Enligt skogshushållningsplan, som
upprättats år 1931, består häradsallmänningens
areal av ca 2.425 ha prod. skogsmark och
ca 491 ha impediment samt 34 ha inägor
belägna å skogen; inalles alltså ca 2.950 ha.
Äldsta kända kartor med någon
tillförlitlighet upprättades år 1737 över dels
"krono-allmänningen Käglan", dels
häradsallmän-ningen Käglan; rågångarna voro dock icke
då tydligt bestämda. Så skedde dock vid
kartläggning 1828—29. Den första planen
för ordnad skogshushållning upprättades år
1842 av Kongl. Skogsinstitutets elever.
Sedermera ha flera skogshushållningsplaner med
i genomsnitt 20 års intervaller upprättats. —
Reglemente för allmänningen är fastställt av
Kon. Befallningshavande i Örebro län den
18 aug. 1933.
Häradsallmänningen är belägen å den
"vilda" skogstrakt, Käglan, som är
vattendelare mellan Mälarens och Hjälmarens
vattensystem. En stor del av de till
allmänningen inköpta skogsmarkerna av frälse
natur ha tidigare tillhört frälsegodset
Kägleholm. — Omedelbart invid
häradsallmänningens nuvarande rå finnas rester efter en
stor fornborg, belägen i sluttningen mot sjön
Väringen.
Skogsmarken å allmänningen är allestädes
mer eller mindre starkt stenbunden och ofta
bergig. Bergarterna bestå huvudsakligen av
graniter och gnejser. Bergen utgöras av låga
kullar och jämna hällar, delvis betäckta med
tunt jordlager och bevuxna av vresig martall.
Höjdsträckningens sluttningar äro dock
bördiga. De lösa jordarterna bildas av
stenbunden sand eller moartad grusjord med någon
inblandning av lera på enstaka ställen.
Bestånden bestå till mer än hälften av tall
och endast till en tredjedel av gran.
Skogen utgör ett "gemensamt
mulbetesområde", men nyttjas nu knappast till
skogsbete, sedan allmänningsstyrelsen år 1933
förbjudit detsamma.
Den produktiva skogsmarken bär ett
virkesförråd av ca 278.000 kbm. Den årliga
tillväxten anses uppgå till drygt 3 kbm pr
ha och motsvaras av ungefär lika stor
avverkning. Större delen av årsavverkningen
försäljes å rot, men en allt större kvantitet
virke uttages numer genom
beståndsvårdande huggningar i häradsallmänningens egen
regi. Försäljningsbeloppen fördelas efter
oförmedlat mantal emellan dem, som i
häradet bo. — Ett mindre sågverk finnes å
allmänningen vid Brotorp samt två andra å
enskild mark invid allmänningen.
Häradsallmänningen står under tillsyn av
länets skogsvårdsstyrelse; förvaltningen
om-bestyres av häradsallmänningsstyrelsen med
biträde av en i Brotorp boende
kronoskogvaktare.
Avsättningsförhållandena äro synnerligen
goda som följd av dels skogarnas belägenhet
invid den stora Örebro-slätten, dels de goda
kommunikationerna å de landsvägar, som
genomlöpa allmänningen och vilka
kompletteras av ett flertal skogsvägar, som under
senare år utbyggts av allmänningsstyrelsen
för skogsbrukets behov.
Skogsdikningar ha i rätt stor utsträckning
verkställts under senare år.
Å skogarna finnas nu sex smärre
skogstorp.
N. Em.
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
