Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Glanshammars socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glanshammars socken
Kyrkoherde Gunnar Johansson, Glanshammar, f. 28/3
1895 i Vislanda socken, Kronobergs län. Studentex.
1921f, fil. kand. 1927 i Lund, teol. kand. 1931,
prästvigd för Strängnäs stift 1932, komminister i Svärta
1934, kyrkoherde i Glanshammars och Rinkaby
pastorat sedan 19lf3. Ordf. i kyrkostämmorna i
Glanshammar och Rinkaby, pastoratskyrkostämman,
kyrkoråden i Glanshammar och Rinkaby,
pastoratskyrkorådet och skolrådet i Rinkaby.
långhuset och sakristia tillbyggdes på norra
sidan. På 1400-talet påbyggdes tornet i tegel
med blinderingsdekoration. I början av
1500-talet raserades den medeltida sakristian, och
öster om korsarmen från 1200-talet
uppfördes en tillbyggnad, så att en tvåskeppig
hallkyrka bildades; senare under 1500-talet
tillkommo åt norr den nuvarande sakristian
samt åt söder ett 1853 rivet vapenhus. Det
södra skeppet utökades 1675—79 genom det
vid östgaveln tillbyggda Reuterska
gravkoret. Den smäckra tornspiran restes 1696.
Klockstapeln på kyrkogården uppfördes
1663. Sedan 1600-talets slut har kyrkans
exteriör undergått endast obetydliga
förändringar.
Den äldsta stenkyrkan hade plant innertak
av trä. Väggarna voro dekorerade med
kalkmålningar, av vilka återstå fragment
ovanför ingången på sydsidan. Den norra
korsarmen och det på 1200-talet utvidgade koret
täcktes av kalkstensvalv. Obetydliga rester
på ett väggfält under orgelläktaren ge vid
handen, att kyrkan även under 1200-talet
dekorerats med målning. Under 1400-talets
senare del avtäcktes långhuset med två
stjärnvalv av tegel, och dylika slogos även i
tillbygget från början av 1500-talet. Dessa
valv liksom även väggarna dekorerades
1598 av en målare med initialerna APS,
känd även från ett par sörmländska kyrkor.
Målningarna ha tillkommit i två etapper, de
senare först från tiden omkr. 1615. Med sina
många skickligt tecknade, ofta drastiskt
återgivna figurscener erbjuder detta prov på
vasarenässansens kyrkmåleri ett såväl
konst- som kulturhistoriskt rikt givande
studium.
I fråga om rikedomen på konstnärligt
värdefulla inventarier förmår ingen av
Närkes kyrkor att ta upp tävlan med
Glanshammars. Äldst är en kalkstensdopfunt från
1200-talet. Många medeltida träskulpturer
finnas bevarade. Från romansk tid,
1300-talets början och mitt, stamma en stympad
S: t Olofs- och en S: t Eriksbild samt ett litet
triumfkrucifix eller möjligen
processionskrucifix. Det stora, mäktiga och suggestiva
triumf krucifixet härrör från tiden omkr.
1400. En Birgittabild har tillförts kyrkan
under 1400-talets förra hälft, och fem
helgonbilder återstå från ett altarskåp, troligen
tillverkat i Lübeck omkr. 1520.
Konsthistoriskt vida märkligare än dessa
träskulpturer äro tre alabasterstatyetter,
vilka tillskrivits en i Italien utbildad, i
trakten av Köln omkr. 1420—40 verksam tysk
skulptör vid namn Guswiss.
Ett i sitt slag unikt prov på
vasarenässansens träsnidarkonst är det stora
gravkor-skrank, som 1594 uppsattes kring den grav,
som riksrådet Erik Abrahamsson
Leijonhufvud lät reda åt sin maka Karin
Åkesdotter Soop. Det anses vara utfört av
konstsnickaren Hans Kantenitz efter ritningar av
den i Karl IX :s tjänst verksamme
nederländske arkitekten och bildhuggaren
Herkules Mida.
Bland övriga inredningsdetaljer från
efter-reformatorisk tid märkas främst
predikstolen, skänkt av riksrådet friherre Carl Bonde
1633 och utförd av Lars Strångeson i
Västerås, samt altaruppsatsen, skänkt 1727 av
Gustaf Reuter och Ingeborg Posse samt
utförd av stockholmsbildhuggaren Gabriel
Beutin.
Om i kyrkan bisatta stormän —
medlemmar av ätterna Leijonhufvud, Reuter,
Mörner m. fi. — erinra talrika begravnings-
409
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
