Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars härad - Glanshammars socken - Slott och herrgårdar: Skävesund, Torphälla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■Glanshammars härad
Slott och herrgårdar
SKAYESUND
Okävesunds säteri är beläget vid
Hjälmaren. Manbyggnaden av trä uppfördes på
1600-talet i en våning och påbyggdes med en
övre våning i slutet av 1700-talet samt
moderniserades 1946—47. Den innehåller 12
rum jämte kök och hallar. De båda flyglarna
äro uppförda på 1600-talet och
moderniserades på 1920-talet. Den norra inrymmer två
arbetarbostäder, den södra ett boningsrum
jämte ekonomilokaler. Byggnaderna omgivas
av park och trädgård.
Skävesund, som även kallas Skävisund,
har en areal av 182 ha, varav 85 ha åker och
63 ha skog (övervägande lövskog). Ungefär
hälften av arealen utvanns vid Hjälmarens
sänkning i slutet av 1800-talet.
Taxeringsvärdet uppgår till 137.000 kr., varav
jordbruksvärdet 108.600 kr. Växtföljden är
7-årig. Ekonomibyggnaderna äro uppförda i
slutet av 1800-talet. Djurbesättningen består
av 4 ardennerhästar och 82 nötkreatur av
SRB-ras (2 tjurar, 40 kor, 40 ungnöt). Till
gårdens drift användes 1 traktor.
Översten och guvernören över Halland
friherre Nils Kagg (död 1653) tillerkändes 1644
säterirättighet till Skävesund. Hans dotter
Margareta Helena gifte sig 1667 med
kammarherren hos drottning Kristina, Gustaf
Reuter af Skälboö, som ägde Reutersberg i
Västmanland och Attorp i Västergötland.
Därmed kom Skävesund i släkten Reuters
ägo. I Glanshammars kyrka uppfördes på
1670-talet ett gravkor för ättens medlemmar.
Gustaf Reuter dog 1703 och efterträddes av
sin son överstelöjtnant Gustaf Reuter (död
1732), som till familjens övriga egendomar
lade Stäholm i Västmanland. Av tacksamhet
över sin återkomst till Sverige från 12-årig
fångenskap i Ryssland (1709—21) anslog
han den årliga räntan av en av sina gårdar
(Kvinnersta i Axbergs socken) till underhåll
av ovannämnda gravkor och till socknens
fattiga. Hans son ryttmästare Mauritz Gustaf
Reuter dog barnlös på 1730-talet. Därefter
tillhörde Skävesund bl. a. hans änka Maria
Eleonora Ribbing, en Svedenstierna (troligen
brukspatron Per Svedenstierna på Kåvö),
bergmästare J. Fröberg (ägare från 1760 till
sin död 1774) och fabrikör H. P. Lindstedt
(död 1802). Den sistnämnde erhöll genom
gifte Gäddeby gård, som sedan början av
1700-talet tillhört släkterna Wetzler, von
Boij, Lilliestråle och Stiernflycht. Denna
gård lydde sedan under Skävesund till slutet
av 1800-talet. Genom gifte kom Skävesund i
början av 1800-talet till släkten Wilson, inom
vilken den stannade till 1916. Ägare av denna
ätt voro assessor J. G. Wilson, sonen med.
dr H. P. Wilson (död 1854) och hans änka
Gunilla Wilson (död 1902) samt hennes barn
och barnbarn. Sedan 1916 tillhör gården
godsägare Karl E. Essén.
414
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
