Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Askers härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASKERS HÄRAD
Det medeltida Askers härad tillhörde den
s. k. Östra tredingen av Närke och
omfattade två socknar, Asker och Lännäs. Stora
Mellösa, den tredje av de socknar, som i
nyare tid bildat häradet, utgjorde — i varje
fall under 1300-talets senare del och förra
hälften av 1400-talet — eget härad,
"Maedal-lösa" härad. Numera omfattar alltså häradet
de tre kommunerna Lännäs, Asker och Stora
Mellösa.
Häradets tingsplats, i äldre tid Lännäs
gästgivaregård, är numera Sköllersta
stationssamhälle, där ett för tingslagets båda
härad gemensamt tingshus är uppfört.
I administrativt hänseende tillhör häradet
Örebro fögderi, i judiciellt Askers och
Sköllersta tingslag av Östernärkes domsaga, i
ecklesiastikt Askers kontrakt av Strängnäs
stift. Kontraktet omfattar inom häradet
pastoraten Asker, Lännäs och Stora Mellösa—
Norrbyås (annexförsamlingen Norrbyås
tillhör Sköllersta härad).
Häradets areal uppgår till 37.888 ha, varav
35.983 ha land. Folkmängden utgjorde vid
1946 års utgång 7.564 personer.
Befolkningstätheten är 21 inv. per kvkm land.
Häradets mellersta del omfattar östra
Kvismaredalen, vars tidigare vattensjuka marker
genom den stora sjösänkningen på 1880-talet
förvandlades till bördig jordbruksbygd.
Berggrunden inom detta mestadels flacka, här och
var dock av rullstensåsar och moränkullar
kuperade sänkningsfält, vars medelnivå
endast obetydligt överstiger Hjälmarens
vattenyta, är kambrosilurisk sandsten, täckt av
ler-, sand- och torvdyavlagringar. Området
genomflytes av den under namnet Kvismare
kanal reglerade Täljeån. Norr och söder om
Kvismaredalen upptages häradet av
hög-läntare partier. Den urbergsribba, som utmed
Hemfjärden och Mellanfjärden bildar
Hjälmarens södra strand och som återuppträder
i de till häradet hörande öarna Vinön och
Valen m. fi., markerar gränsen för en mot
söder, d. v. s. Kvismaredalen, sluttande brott-
avsats. En annan förkastningslinje sträcker
sig i häradets södra del något söder om
Askers och Lännäs kyrkor och ännu en
utmed Nyköpingsån mellan sjöarna Sottern och
Ölången. Norr om denna sistnämnda linje
sluttar förkastningsområdet trappstegsvis
ned mot Kvismaredalen; åt söder övergår det
i Tylöskogens horstlandskap. Häradets
näringsliv har betingats av
naturbeskaffenheten: slättbygden är urgammal
jordbruksbygd med den jämförelsevis täta bebyggelsen
koncentrerad till åsarna och
moränbildningarna ; områdets centrum är Odensbacken, som
har forntida anor som kult- och handelsplats
och där samhällsbildningen sköt fart efter
sjösänkningen. Inom den jämförelsevis glest
befolkade södra skogsbygden har sedan
1600-talet förekommit bruksdrift, företrädesvis
knuten till Breven; numera är dock
skogsbruket den viktigaste näringsgrenen inom
denna del av häradet. För befolkningen
utmed Hjälmarens stränder och framför allt
på Vinön m. fi. öar har fisket varit — och
är i viss utsträckning alltjämt — ett
näringsfång av ekonomisk betydelse.
Enligt 1944 års jordbruksräkning fördelas
arealen på 13.239 ha åker, 41 ha slåtteräng,
600 ha kultiverad betesäng, 1.336 ha annan
betesäng, 15.699 ha skogsmark och 5.068 ha
övrig mark.
Större delen av häradets befolkning — ca
63 % — finner enligt senaste tillgängliga
statistiska uppgifter (1940 års folkräkning)
sin försörjning av jordbruk med binäringar,
ca. 19 % av industri och hantverk, ca 8 %
inom handel och samfärdsel, ca 3 % inom
förvaltningstjänst och av fria yrken samt ca
6 % av husligt arbete och ospecificerad
verksamhet.
Tärtortsbebyggelse förekommer i
handelsplatsen Odensbacken (286 inv. 31 dec. 1945)
i Askers och Stora Mellösa socknar,
brukssamhället Breven (350 inv.) och
stationssamhället Kilsmo (238 inv.) i Askers socken.
B. W—n.
496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
