Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Askers socken (Odensbacken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Askers härad
Askers socken
,/\_skers socken i häradet med samma namn
tillhör Örebro fögderi, Askers och Sköllersta
tingslag inom Östernärkes domsaga och
Sköllersta landsfiskalsdistrikt. Socknen, som
nämnes första gången 1307 men säkerligen
bildats redan under 1100-talet, har sedan
medeltiden utgjort eget pastorat inom
Askers kontrakt.
Arealen uppgår till 17.119 ha, varav
15.442 ha land. Socknen gränsar i norr, där
Täljeån bildar gränslinje, till Norrbyås och
Stora Mellösa, i öster till Lännäs och Västra
Vingåkers socken i Södermanland, i söder
till Regna socken i Östergötland samt i
väster till Svennevad och Sköllersta.
Nordligaste delen av socknen tillhör
Kvismaredalen och utgöres av de plana torv- och
dymarker, som till väsentlig del torrlades
genom Hjälmarens och Kvismarens
sänkning. Av den forna Östra Kvismaren, som
till större delen ingår i Asker, återstår
numera ett väldigt vassområde, berömt för sitt
fågelliv. I vårflodstider kan dock sjön
understundom "återuppstå" i samband med
översvämningar å den kringliggande
slättmarken. Den fordom slingrande Täljeån
genomskär som den raka, 1879—85 anlagda
Kvis-mare kanal denna del av socknen. Söder om
en linje, som kan tänkas dragen mellan
Askers och Lännäs kyrkor, utbreder sig ett
av moränbildningar täckt horstlandskap,
som utfyller den södra och större delen av
socknen. Höglandets gräns mot
Närkesslättens sänkningsfält är en förkastningslinje,
som i sin fortsättning österut bildar
Storhjälmarens södra strand. Ännu en
förkastningslinje, utmed sydstränderna av Tisaren
och Sottern, passerar socknens sydöstra del
Askers kyrka, uppförd 1764—Tornet från 1858.
och fortsätter utmed Nyköpingsån. Dessa
båda förkastningsområden slutta från norr
till söder; den högsta punkten (112 m ö h)
nås vid Långsjön i socknens sydöstra hörn.
— Tre markerade rullstensåsar draga i
nord-sydlig riktning fram genom socknen.
Den västligaste träder i dagen söder om
kyrkan och fortsätter ned mot Sottern. Den
mellersta börjar vid Odensbacken och
förenas söder om Finntorpasjön med den
östligaste, som utgör en fortsättning på
Län-näsåsen. Utmed åsarna uppträda rätt
vidsträckta sand- och lerfält, som utgöra inslag
av odlingsmark i det i övrigt skogbevuxna
landskapet. Skogsbygden är rik på småsjöar
— Finntorpasjön, Himmersjön,
Brånntorpa-sjön, Långsjön m. fi. —, och östra delen
av Sottern (71 m ö h) tillhör socknen.
Den forntida bebyggelsen har varit
koncentrerad till gränsområdet mellan slätt och
högland och företrädesvis till
rullstensåsarna. Talrika stenåldersfynd ge vid handen,
498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
