Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askers härad - Stora Mellösa socken - Slott och herrgårdar: Göksholm, Hjälmarsnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Mellösa socken
träder man in i en hall, som genom smidda
järngrindar är avskild från den nedre breda
trappuppgången. Till övre våningen leder en
ektrappa, som från sitt övre plan förmedlar
ingångarna till denna vånings olika rum.
Över trappuppgången ligger en öppen loggia,
som bl. a. leder till matsalen. Byggnaden,
som sedan 1941 är fullt modernt inredd,
innehåller 25 rum. Salongen har förgyllda
möbler i tidig gustaviansk stil. En fögylld
1600-talsspegel med två glas, infattade i rikt
lövverk, torde förr ha haft sin plats på Leckö
slott. I matsalen finnes ett stort skulpterat
skåp, likaledes från 1600-talet. En märklig
möbel är också serveringsbordet med
underrede av jakaranda, skulpterad med
vinran-kor. I loggian finnes ett skåp, rikt inlagt med
olika träslag. Dess dörrar samt båda sidor
ha utgjort en del av altarringens skrank i
Stora Mellösa kyrka före ombyggnaden pä
1830-talet. Skranket hittades av ryttmästare
K. E. Bohnstedt i en stuga i socknen. Tavlor
och porträtt från skilda århundraden pryda
väggarna i såväl salongen som biblioteket,
kabinettet och herrummet. Loggian, som
med 3 kolonnburna valv öppnar sig mot
trappuppgången, är likaledes prydd med
tavlor.
Godset omfattar Hjälmarsnäs med
underlydande i Stora Mellösa och Norrbyås
socknar. På Ässön bo 2 fiskare, varjämte
därstädes uthyres ett antal sommarställen. Totala
arealen utgör 863 ha, varav 269 ha åker och
498 ha skog (övervägande barrskog).
Taxeringsvärdet uppgår till 719.100 kr., varav
jordbruksvärdet till 435.100 kr. Jordbrukets
växtföljd är 5-årig. Ladugården, uppförd i
tegel på 1880-talet, har på senare år nästan
helt ombyggts och satts i tidsenligt skick.
Övriga ekonomibyggnader ha moderniserats
i senare tid. Djurbesättningen omfattar ett
140-tal nötkreatur av SRB-ras (ett 80-tal
kor, ett 60-tal ungnöt, 3 stamtjurar) och ett
10-tal arbetshästar. I stallet inrymnles en
vacker samling gamla seldon samt äldre
vagnar av olika typer. Gården har egen
smedja och ett sågverk för eget behov. Från
tre centralhydroforer pumpas vatten till
nästan samtliga byggnader.
Förste kände ägare till Hjälmarsnäs var
riksrådet Brynjulf Jonsson Roos, död omkr.
1420. Som pantinnehavare inköpte Gisle
Nilsson Struss (eller Strutz) till Nydala och
Barksäter godset 1589. Vid hans död 1594
övertogs godset av hans maka Gunilla
Jönsdotter Rosenstråle. Hon gifte sig ytterligare
två gånger, först med riksrådet Lubert
Diedriksson Kauer till Ökna och efter
dennes död 1608 med marskalken Christoffer
von Scheiding, död 1617. Då hon ej hade
några barn, ärvdes hon vid sin död 1630 av sin
broder, ryttmästare Börje Jönsson
Rosenstråle, efter vars död Hjälmarsnäs tillföll
hans dotter Margareta, gift med överste
Wolmar Stackelberg, som avled 1652. Av
deras två söner ärvde Jöran Stackelberg
godset och sålde det sedan 1674 till friherre
Åke Åkesson Natt och Dag. Vid dennes död
1677 övergick godset genom testamente till
hans fästmö friherrinnan Maria Soop af
Limingo. Hon gifte sig första gången med
fältmarskalken greve Axel Wachtmeister af
Mälsåker, död 1699, och andra gången med
generalguvernören greve Carl Gyllenstierna
af Steninge, död 1723. När hon avlidit 1735,
sålde arvingarna godset till hovsekreterare
Hulting. 1769 kom det genom köp i
friherrinnan Catharina Maria Lagerbergs ägo. Efter
hennes död 1792 tillföll det hennes dotter
Hedvig Johanna, död 1821, som sedan 1775
var gift med landshövdingen i Örebro län
Jakob Ludvig von Schantz, död 1817. Efter
deras sons, major Carl Jakob von Schantz’
död 1873 sålde hans arvingar gården samma
år till generalkonsul Elias Cassel, som året
därpå överlät den på sin svåger, ryttmästare
Knut Eugen Bohnstedt, död 1916. Godset
köptes då av svärsonen,
kabinettskammarherre Robert von Horn, vilken avled som
änkeman 7 nov. 1947. Hans äldste son,
kammarherren och kanslirådet Knut von Horn,
är nu ägare.
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
