Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Bo socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköllersta härad
Bo socken
B<
► o socken tillhör Sköllersta härad, Örebro
fögderi, Askers och Sköllersta tingslag inom
Östernärkes domsaga och Sköllersta
landsfiskalsdistrikt. Socknen ingick i Svennevad
till 1735, då den under namnet Övre
Svennevad först blev kapellförsamling och 1825
annex till moderförsamlingen. Sedan 1882
bildar Bo eget pastorat inom Askers
kontrakt.
Socknen, vars areal uppgår till 15.354 ha,
varav 14.344 ha land, gränsar i nordväst och
norr till Svennevad, i öster och söder till
Regna, Hällestads och Tjällmo socknar i
Östergötland samt i väster till Lerbäck. I
äldre tid hörde till Bo den s. k. Regna skate,
numera överförd till Regna socken.
Det högland, vars nordgräns markeras av
förkastningslinjen söder om Tisaren,
Svenne-vadsån och Sottern, sträcker sig in i norra
delarna av Bo, och i socknens södra del
möta utlöpare från Tylöskogs horstlandskap.
Mellan dessa höglänta skogsområden
utbreder sig i socknens mellersta del ett lågland
kring sjön Avern. Höglandets berggrund
utgöres av gnejs och granit samt ett smalt
diabasstråk i väst-östlig riktning. Urberget
går här och var i dagen men täckes
mestadels av vidsträckta arealer av krosstensgrus,
omväxlande med mossmarker. Inom det
kuperade låglandet förekomma, särskilt utmed
Haddeboån och vid dess mynningsområde
vid Avern, fält av svämsand och svämlera.
Pålsbodaåsen drar fram genom socknens
västra del, och mellan Sottern och Avern
uppträder en mindre rullstensås. Större delen
av sjön Avern (66 m ö h) tillhör socknen.
Den mottar tillflöden från Haddeboån och
avrinner till sjön Glan i Östergötland.
Höglandet är rikt på småsjöar och träsk.
Ett tjugotal stenåldersfynd samt en
hällkista vid Svalnäs vittna om förhistorisk
bebyggelse. Möjligen har den klimatförsäm-
Bo kyrka, uppförd 1728—33.
ring, som inträffade under århundradena
närmast före vår tideräknings början, lett
till avfolkning av bygden. I varje fall äro ej
några fasta fornlämningar eller fynd från
järnåldern kända, och inga ortnamn ge
antydan om förhistorisk bebyggelse. Av allt
att döma har bygden ånyo befolkats först
under medeltiden, varvid den
uppblomstrande bergshanteringen i de angränsande
bergslagen, Lerbäcks och Hällestads, kan
förmodas ha varit en bidragande orsak. Vida
betydelsefullare än denna glesa och torftiga
kolonisation blev dock bildandet av den
frälsedomän, som skulle komma att ge socknen
dess namn, Bo, "gården". Bygdens odling och
utveckling i övrigt är, i varje fall fr. o. m.
1600-talet, nära förbunden med Boo
fideikommiss, som numera driver både jordbruk,
skogsbruk och industri. Bland de många
underlydande gårdarna märkas Boskulla och
Iboholm.
Skogsbruket, i äldre tid som en viktig
binäring till järnhanteringen och i våra dagar
som förutsättning för trävaruindustrien, har
varit socknens traditionella huvudnäring.
Grannskapet till gruvdistrikten i Lerbäck
594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
