Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Bo socken - Slott och herrgårdar: Boo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköllersta härad
Han gifte sig med sin syssling Mariana
Charlotta af Sandeberg. Deras son friherre
Hugo David Hamilton, gift med Margareta
von Essen, övertog godset efter faderns död.
År 1924 övergick fideikommisset till den
äldste sonen Hugo Douglas Hamilton, 1914
gift med Greta Ribbing och från 1941
tjänstgörande kabinettskammarherre hos H. M.
Konungen.
Skogsbruket.
Egendomens skogar, som till ungefär 5/6
äro av fideikomissnatur, hava en areal av
ca 10.000 ha prod. skogsmark, 3.500 ha
im-pediment (förutom vatten) och ca 2.500 ha
inägor, inalles ca 16.000 ha, och äro belägna
i Bo och Svennevads socknar. De ligga på
en höjd av ca 100 m ö h och ingå i den
skogstrakt, som kallas för Tylöskog och utbreder
sig på gränsen mellan Närke, Östergötland
och Södermanland.
Skogsmarken består av måttligt
stenbunden moränmark, som fläckvis är något
kalk-påverkad. Kring Boo slott vid norra änden
av sjön Avern förekommer även någon
lättlera. Marken är alltså ganska bördig ur
skogsbrukssynpunkt.
Skogarna, som tillhöra ett f. d.
järnbruksdistrikt, ha tidigare länge varit föremål för
ordnat trakthyggesbruk; de äldsta bestånden
torde alltså ha uppkommit å trakthyggen
genom självsådd; något senare synas stora
kulturer ha utförts med bl. a. tyskt skogsfrö.
Men sedan ca 40 år har blädningsbruk och
individvårdande beståndsbehandling här
till-lämpats. Naturlig föryngring med
härstamning från traktens egna moderträd har
härigenom nu erhållits över större delen av
skogskomplexet. — Egendomens skogar äro
de enda i länet av typen storskogsbruk, där
blädningsbruk är helt genomfört sedan
länge.
Virkesförrådet överstiger 1.000.000 kbm;
tall utgör mer än 50 % härav och björk blott
en ringa procent. Den årliga tillväxten är
f. n. något högre än årsavverkningen.
Den på orten förekommande vackra
talltypen har jämsides med blädningsbruket
möjliggjort att en viktig del av den årliga
virkesavkastningen numera kan apteras till
kvalitetsstolpar av grova dimensioner. Såg-
timret utgör dock alltjämt årsavkastningens
huvudmassa med massaved som därnäst
största virkessortiment. — Träkolning
förekommer sedan många år icke alls i skogarna.
Egen modern centralsåg finnes i
Hjortkvarn.
Inägojorden är fördelad å ca 100 smärre
arrendegårdar och 6 större jordbruk av
herrgårdstyp. Dessutom finnas ca 30
huggaretorp med ringa eller ingen jordtilldelning.
Byggnadsbeståndet är mycket välskött och
modernt.
Kulturbeten äro anlagda vid alla
arrendegårdar.
Allt skogsbete är avlyst.
Vägnätet är rikt. De allmänna vägar, som
genomkorsa skogarna, uppgå till en längd av
ca 6 mil och kompletteras av en lika lång
sträcka lastbilsframkomliga enskilda vägar,
som anlagts under de senaste två årtiondena
för skogsbrukets och arrendatorernas behov.
Egendomen är sedan länge känd för
högtstående jaktvård. Älg- och rådjursstammen
är mycket god. Ett stort bestånd av fri
dovhjort finnes. Uppfödning sker av fasaner och
änder.
På egendomen finnes ett mindre bestånd
av spontan skogslind (söder om Boo) samt
(vid torpet Lindhult) en jättelind, den
grövsta i Sverige. Likaså finnes här ett nu
70-årigt bokbestånd, kanske det nordligaste i
landet, i varje fall i dess inre delar.
I botaniskt hänseende äro skogarna
märkliga, i det de hysa den enda förekomsten i
länet av Sumpviol (Viola uliginosa) samt
åtminstone ett exemplar av den i länet mycket
sällsynta ormbunken Kambräken (Blechnum
spicant). Bland andra i länet sällsynta
blomster, som gömma sig i godsets skogar,
må särskilt nämnas bestånd av Ryl
(Chima-phila umbellata) och Mosippan (Pulsatilla
vernalis) samt Skogsklocka (Campanula
cer-vicaria).
Genom privat fridlysning ha ett stort
antal storverksträd av främst tall men även
gran bevarats för framtiden här och var i
skogarna.
Vid Glottra finns ett urgammalt gravfält
samt en Drottning Glottras sten med en
inskrift, som dock nu ej längre kan tydas.
N. Em.
•600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
