Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Ekeby socken - Industrier och företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekeby socken
Sedan svavelvätet uttvättats ur restgasen,
återstår en brännbar blandning av olika
kolväten, väte, kolsyra och kväve. Bland
kolvätena märkas butan och propån samt
buty-len och propylen, som komma att avskiljas
från den övriga gasen och tillvaratagas i en
särskild anläggning och försäljas under
handelsnamnet "gasol". Denna produkt
kännetecknas av att vid normal temperatur och
atmosfärstryck vara i gasform som låter sig
komprimeras vid relativt lågt tryck till
vätska. Sålunda motsvarar 250 liter gasol i
gasform 1 liter vätska. Ångtrycket varierar
med temperaturen och är olika för butan,
resp. propån eller blandningar av dessa båda
gaser. Vid 15°C har butan ett övertryck av
0,8 atmosfärer och propån 6,5 atmosfärer.
Vid lägre temperatur blir ångtrycket lägre.
I vårt klimat är därför en blandning av
butan och propån i utomhus placerade
behållare lämpligast. Gasolgasen har ett
värmevärde, som är 6 à 7 gånger större än
den vanliga lysgasens. Distributionen sker i
speciella järnvägstankvagnar, tankbilar eller
stålflaskor, som äro dimensionerade att tåla
det invändiga trycket från gasolen.
Just det förhållandet, att gasolen kan
transporteras och förvaras koncentrerad i
vätskeform under ett relativt lågt tryck och
med sådan lätthet låter sig förgasas, gör, att
den är ytterst användbar till såväl
hushållsgas som industribränsle och förklarar den
enorma framgång gasolen haft i U. S. A., där
man nått längst vad det gäller användandet
av detta bränsle. I prishänseende är gasolen
Gasolpåfyllningsstationen.
fullt konkurrenskraftig med andra bränslen,
när den användes på sådana ställen, där dess
goda kvalitativa egenskaper och lättheten
att applicera en gasolanläggning kan
utnyttjas. Som jämförelse kan anföras, att i U. S. A.
steg förbrukningen för
uppvärmningsändamål 1946 med icke mindre än 33,5 % i
förhållande till föregående år samt utgjorde
2,8 miljoner ton nämnda år. En dylik
förbrukning omräknad efter Sveriges
invånareantal i relation till Förenta Staternas
betyder en förbrukning för vår del av 120.000
ton per år. Naturligtvis kan man icke utan
vidare från amerikanska förhållanden draga
den slutsatsen, att vi skola komma upp till
motsvarande höga konsumtion, men den
anförda siffran visar, att gasolen bör kunna få
stor betydelse även för vårt land som bränsle.
Att ett stort latent behov av gasol finnes,
därom vittnar det intresse, som redan visats
denna nya produkt, som för närvarande
utvinnes i en mindre försöksanläggning i
Kvarntorp.
I utbyggnadsprogrammet enligt 1946 års
riksdagsbeslut ingår uppförandet av en
anläggning för utvinning av gasol, vilken
beräknas bliva färdig under senare delen av
1948. Ca 9.500 ton gasol per år kommer då
att kunna tillverkas i form av butan eller
propån eller blandningar därav. En
effektivare rening av restgasen kommer att bli
följden, när denna får passera genom den nya
gasolanläggningen i stället för i den
nuvarande gasbensinanläggningen. Gasolen kommer
att inta platsen som en av Kvarntorpsverkets
viktigaste och värdefullaste produkter, och
produktionen kommer så småningom att
kunna utökas, när ovan nämnda
ombyggnader av vissa av ugnarna blivit genomförda.
Speciellt de omättade kolvätena butylen och
propylen lämpa sig för framställning av
kemisk-tekniska produkter, såsom alkoholer,
etrar, estrar och organiska syror,
nitroför-eningar m. m., som i sin tur kunna användas
som lösningsmedel, tvättmedel etc. Vad som
i framtiden kan ske på detta område är ännu
för tidigt att yttra sig om, men
undersökningar pågå härom i bolagets
forskningslaboratorium.
Sedan gasolen utvunnits, återstår en
brännbar gas med egenskaper liknande lys-
617
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
