Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Norrbyås socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrbyås socken
]norrbyås socken ingår i Sköllersta härad
samt tillhör Örebro fögderi, Askers och
Sköllersta tingslag inom Östernärkes domsaga
och Glanshammars landsfiskalsdistrikt.
Efter att under medeltiden ha utgjort eget
pastorat lades församlingen under
reformationstiden såsom annex till Stora Mellösa
och bildar jämte moderförsamlingen ett
pastorat inom Askers kontrakt.
Socknens areal uppgår till 3.260 ha, varav
3.240 ha land. Norrbyås gränsar i norr till
Örebro stad (tidigare Almby socken), i öster
till Stora Mellösa, i söder till Asker och
Sköllersta samt i väster till Gällersta.
Nordligaste delen av socknen omfattar
sydsluttningen av den skogbevuxna
urbergsribba, som går under namnet Almbyhöjden.
Söder därom vidtar Kvismaredalens
sänkningsfält, som i socknens mellersta del
utgöres av väl dränerad, mycket bördig
slättmark, bildad av kalkrika ishavsleror och
sand ovan den kambrosiluriska berggrunden
av sandsten, alunskiffer och kalksten.
Området norr om de forna Kvismaresjöarna,
som bildade socknens sydgräns, var före den
stora sjösänkningen 1878—87 för odling så
gott som otjänliga sankmarker. Det är
alltjämt, särskilt då högvattenstånd inträder
och stundom vidsträckta översvämningar
uppstå, tämligen vattensjukt. Området
tillhör Täljeåns vattensystem. Den fordom i
otaliga krökar slingrande, fiskrika ån är
numera den raka Kvismare kanal, som
genomskär de av väldiga vassar bevuxna, för
sitt fågelliv berömda träsk, som utgöra
återstoden av de båda sjöarna. Pålsbodaåsen
drar i nord-sydlig rikting fram genom
socknen och övertvärar sundet mellan Västra och
Östra Kvismaren.
Den forntida bebyggelsen har framför allt
varit koncentrerad till åsen, som givit
socknen dess namn, "Närboaas", "närboarnas
ås", d. v. s. folket som bodde på åsen vid
Norrbyås medeltida kyrka, till- och ombyggd 1817.
När. Sjönamnet När är enligt Jöran
Sahlgren det forntida namnet på den ena av
Kvismaresjöarna ; den andra kallades Kvis-nären,
d. v. s. en "kvist", en förgrening av Nären.
Samma stam, "när", ingår i
landskapsnamnet Närke, och med viss rätt kan sägas, att
Kvismaredalen utgjort ett "Urnärke", efter
vars bebyggare närkingarna i gemen
uppkallats. Talrika fornfynd från olika
stenåldersperioder ge också stöd åt ett
antagande, att bebyggelsen varit kontinuerlig
åtminstone sedan gånggriftstiden. På Sorby
mark samt på åsen söder om kyrkan finnas
rester av järnåldersgravfält. "In insula
Nærboæs" undertecknade Magnus Ladulås
brev åren 1275 och 1276; denna insula, ö, är
identisk med Oby, en nära sundet mellan de
båda sjöarna belägen, hög moränkulle, på
vars krön ses lämningar av en i sten uppförd
liten borg, ett fäste, vars uppgift säkerligen
varit att tjäna som ett lås för infarten till
det bördiga, rikt befolkade slättlandet i det
centrala Närke.
Norrbyås är en jordbruksbygd; 65 % av
befolkningen livnärde sig enligt
folkräkningen 1940 av modernäringen, som efter
sjösänkningen företett ett storartat
uppsving. Enligt 1944 års jordbruksräkning
finnas inom socknen 1.684 ha åker, 16 ha
slåt-teräng, 9 ha kultiverad betesäng, 220 ha
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
