Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Svennevads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenne vads socken
och senare bebyggelse. Socknens
ursprungliga, "riktiga" namn är Svinavad, ett
vadställe väl icke — som stundom gjorts
gällande — för "svear" utan snarare för svin,
vildsvin (J. Sahlgren).
Skogsbruk och järnhantering ha sedan
gammalt varit de näringsfång, till vilka b
3-folkningen främst varit hänvisad för sin
utkomst. 1589 privilegierades ett "Svennevads
bergslag", och under 1600-talet bröts
järnmalm i några föga givande gruvor. Det var
dock icke socknens egna malmfyndigheter,
som kommo att utgöra förutsättningen för
bergshanteringens uppsving, utan
grannskapet till Lerbäcks bergslag. Allteftersom de
egna skogarna föröddes av den
bränsleslu-kande gruv- och hyttdriften, kommo de
väldiga, länge orörda skogarna i Svennevad att
bli en allt betydelsefullare tillgång såväl för
bergslaget som för de järnbruk, vilka under
loppet av 1600-, 1700- och 1800-talen
anlades och drevos i socknen. De viktigaste av
dessa voro Skogaholm samt Övre och Nedre
Haddebo, varest under olika tidsavsnitt
existerat masugnar och stångjärnshamrar samt
kvarnar och sågar. Medan järnhanteringens
tid ännu varade, tillförsäkrade dessa
anläggningar sina ägare och en avsevärd del av
socknens befolkning en tryggad bärgning.
Sedan de ovannämnda bruken nedlagts är
skogsbruk bygdens huvudnäring, som jämte
jordbruket bereder sysselsättning åt inemot
75 % av befolkningen (enligt 1940 års
folkräkning). 1944 års jordbruksräkning upptar
1.694 ha åker, 50 ha slåtteräng, 216 ha
kultiverad betesäng, 417 ha annan betesäng,
12.502 ha skogsmark och 2.341 ha övrig
mark. Den ansenliga skogsarealen sorterar
i socknens södra del under Haddebo
kronopark och tillhör i den norra till väsentlig del
Skyllbergs bruks AB, som 1903 förvärvade
Skogaholms vidsträckta skogsdomäner. Vid
Skepphulta å Skyllbergs bruks ägor
förekomma Europas högsta granar (43 m) och
ovanligt höga tallar (40 m). Industri och
hantverk sysselsätta 12 % av socknens
invånare (1940), men större industriföretag
saknas.
De under 1600-talet anlagda
bruksherrgårdarna Skogaholm och Haddebo tillhöra
det förflutna. Skogaholms huvudbyggnad
Kyrkoherde Ruben Sandahl, Svennevad, f. 22/6 190 4
i Kumla socken, Örebro län. Studentex. 1927, teol.
fil. ex. 1930 i Uppsala, teol. kand. 1933, prästvigd
för Strängnäs stift s. å., komminister i Ripsa 1934,
kyrkoherde i Svennevad sedan 1939. Ordf. och
kassaförvaltare i kyrkorådet och fattigvårdsstyrelsen,
ordf. i kyrkofullmäktige, kyrkostämman och
kyrkogårdsnämnden, led. av kommunalfullmäktige,
barnavårds- och pensionsnämnderna samt
folkskolestyrelsen, hemvärnsområdesbefälhavare, föreståndare för
Svennevads och östra Hallsbergs sockens
föreläsningsförening, ordf. i Stiftelsen Svennevads
församlingshem, sekr. i Närkeskretsen av Allmänna
svenska prästföreningen sedan 19^6, led. av styrelsen för
Strängnäs stifts pastoratsförbund.
från 1600-talet med inredning från
1700-ta-let flyttades 1930—31 till Skansen, och den
karolinska manbyggnaden vid Övre Haddebo
blev 1941 lågornas rov. Bland gårdar kan
dessutom nämnas Gillberga, som lyder
under Bysta fideikommiss i Askers socken.
Järnvägslinjen Örebro
Södra—Norrköping Östra passerar socknen med station vid
Svennevad och hållplats vid Glottra.
Post- och telefonstationer finnas i
Svennevad och Glottra, telefonstationer därjämte i
Bavlinge och Skogaholm.
Befolkningen uppgick vid 1946 års utgång
till 1.175 personer.
B. W—n.
Svennevads kyrka.
Om den medeltida kyrkan i Svennevad är
föga känt. Den nuvarande kyrkan uppfördes
1782—86 och förlänades med nådigt
tillstånd det numera sällan nyttjade namnet
Gustav Hirs kyrka eller Gustavskyrkan.
Kyrkobygget bekostades till väsentlig del av
701
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
