Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Hallsbergs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla härad
Hallsbergs socken
Jjlallsbergs socken i Kumla härad ingår i
Hallsbergs fögderi, Hallsbergs tingslag inom
Västernärkes domsaga samt Hallsbergs
landsfiskalsdistrikt. Jämte Hallsbergs
köping bildar den eget pastorat inom Kumla
kontrakt. Intill 1865 var församlingen annex
till Kumla.
Arealen uppgår till 10.945 ha, varav
10.215 ha land. Socknen, som omsluter
Hallsbergs köping, gränsar i norr till Kumla,
i öster till Sköllersta och Svennevad, i söder
till Lerbäck och i väster till Hardemo.
Socknens nordligaste del tillhör
Närkesslätten och uppvisar samma
naturbeskaffenhet som angränsande delar av Kumla, alltså
ler- och sandavlagringar på kambro-silurisk
berggrund av sand- och kalksten. Söder
härom och i socknens västra del utbreder sig
en småkuperad terräng med delvis
skogbevuxna moränbildningar. Detta område når
fram till den i väst-östlig riktning löpande
förkastningsbrant, som går under namnet
Hallsbergen och som markerar övergången
till södra Närkes skogsbygd. På den
högplatå, som uppfyller socknens södra del, går
urberget flerstädes i dagen, omväxlande
med moränterräng, vidsträckta sandfält och
mossar. Höglandet bildar en mot Tisaren
sluttande brottavsats; söder om denna sjö
uppträder ännu en förkastningsbrant, som
vid sjöns sydstrand når den högsta punkten
inom socknen, 201 m ö h. Karlslundsåsen
fortsätter från Kumla ned genom Hallsberg
och väster om Tisaren in i Lerbäck. Till
Hallsberg hör ungefär halva Tisaren (99 m
ö h), som har sitt utlopp genom
Nyköpingsån, i dessa trakter mera känd som
Svenne-vadsån. Den lilla Hultsjön norr om Tisaren
avrinner till nämnda sjö.
Forntida bebyggelse har i Hallsberg
endast kunnat spåras på slättbygden i
socknens norra del. Denna bebyggelse kan med
Hallsbergs kyrka, uppförd 1821—22.
största sannolikhet föras tillbaka till
stenåldern. Vid Norrby nära gränsen mot Kumla
påträffas Närkes i sitt slag mest
representativa fornlämningsområde. Det omfattar
närmare ett femtiotal resta stenar, fördelade
på fyra eller fem domarringar samt enstaka
bautastenar. Detta osedvanligt monumentala
minnesmärke, på vars miljö tyvärr nutida
bebyggelse tillåtits inkräkta på ett mycket
störande sätt, torde kunna dateras till
mitten av första årtusendet e. Kr. Ungefär från
samma tid härröra tvenne bygdeborgar, som
i ofredstider erbjudit tillflyktsorter för
befolkningen nere på slätten. Den ena är
belägen uppe på förkastningsbranten strax
söder om Skallerud i socknens västra del, den
andra å "Jätteberget" på Skogaholms mark,
en brant bergknalle vid Tisarens sydöstra
strand.
Hallsberg har av Frans Mikael Franzén,
som på sin tid var kyrkoherde i pastoratet,
kallats "en ladugård till Kumla svarande
mot de så kallade fäbodarne i Norrland".
"Man kan sluta det även därav", fortsätter
Franzén, "att så många byar i Hallsberg
hava sitt namn på Säter, då i Kumla de
flesta nämnas stad eller by." De forntida
-sta och -by-namnen äro mycket riktigt
tämligen tunnsådda i socknen, de medeltida
722
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
