- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
822

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Lerbäcks socken - Erkända alkoholistanstalten Åsbrohemmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kumla härail

en dubbel uppgift. De skola sålunda dels
skydda samhället och främst de personer,
som närmast utsatts för alkoholisters
materiella eller personliga skadegörelse, och dels
— om möjligt (detta är grundsyftet med
denna form av anstaltsvård) — böta deras
alkoholism och sålunda återföra dem till ett
nyktert och ordentligt levnadssätt.

Alkoholskadade människor äro i behov av
långvarig abstinens från alkoholhaltiga
drycker, om de skola kunna hjälpas till rätta.
Därest i lagen om behandling av alkoholister
rekommenderade förebyggande
hjälpåtgär-der ej lyckas, tillgripes intagning på
alko-bolistanstalt. Där göras de intagna till
föremål för social påverkan och fostran,
samtidigt som de psykiska och fysiska skadorna
i viss mån läkas under den materiella
omvårdnad, som kommer dem till godo under
anstaltsvistelsen. Efter någon tid prövas
deras förmåga att återgå till ett nyktert och
ordentligt levnadssätt genom tilldelning av
försökspermission till hemorten eller annan
lämplig arbetsplats, där de ställas under
övervakning av den kommunala
nykterhetsnämnden. Om de då sköta sig
tillfredsställande, bli de med tiden utskrivna från anstalten.
Övervakningen kan även fortsätta efter
utskrivningen under högst ett år.

Arbetsterapin är en sida av anstaltsvården,
som icke får försummas. Alkoholskadade
människor äro ofta arbetsovilliga eller
ar-betsavvanda, varför man på anstalten måste
intressera dem för de arbetsuppgifter, som
bäst lämpa sig för dem. Det finns en stor
olikhet mellan Åsbrohemmet och andra större
anstalter på landet. Jordbruket är här icke
så dominerande som på dessa (här endast
ca 200 tunnland åker, 7 tunnland trädgård
och 650 tunnland skog), vilket tillåter
anstalten här att driva en synnerligen
omfattande verkstadsdrift, och man kan på så sätt
skänka möjlighet åt så gott som var och en
intagen att sysselsättas i sitt eget yrke. Den
moderna maskinella utrustningen på
verkstäderna gör de intagna förtrogna med
maskiner och gör även driften effektiv och
vinstbärande. År 1946 tvättades exempelvis
i maskintvätten 211 ton tvätt, därav 40.000
filtar, reparerades på skrädderiet 150.000
klädesplagg och på skomakeriet 11.000 par

skor m. m. Den merkostnad — utöver
anstaltens statsbidrag —, som vårdkostnaderna
uppgingo till eller 246.700 kr., kunde nära
nog täckas av inkomsterna på arbetsdriften,
vilken lämnade en vinst på nära 208.000 kr.
Det är självklart, att så goda resultat aldrig
skulle nås utan arbetsglädje och trivsel. Man
ser här ofta, hur såväl personal som intagna
med hela sin personlighet gå upp i arbetet.
Genom att i största möjliga utsträckning
skänka de intagna tillit, förtroende och
uppmuntran i arbetet ökar man arbetsglädjen,
i synnerhet hos människor, som ute i livet
haft att dragas med mindrevärdeskomplex.
Om man dessutom kan locka fram något av
skapande inställning till arbetsuppgifterna,
kan intresset för arbetet stegras därhän, att
den intagne faller in i en arbetstakt och
arbetsduglighet, som motsvarar de fria
arbetarnas. Men de intagna måste då även få del
av de uppkomna vinsterna och därför ha
flitpengarna höjts avsevärt. År 1943 utbetalades
i flitpengar ca 42.000 kr. men 1946 ca
78.000 kr. År 1943 lämnade arbetsdriften en
vinst av ca 42.000 kr. men år 1946 ca 208.000
kr. Faran med allt anstaltsliv är, att de
omhändertagna förvandlas till likgiltiga och
slöa hjordmänniskor, för vilka det viktigaste
är, att dagen får något slut. Man har glömt
bort eller för litet lagt sig vinn om att skapa
och vidmakthålla arbetsglädje samt att i
själva arbetet individuellt söka höja
ansvarskänslan och synligt värdesätta de vunna
arbetsresultaten. Framgången i arbetet,
känslan av den egna kraftinsatsens värde och
uppgiftens svårighetsgrad utlöser arbetslust
hos individen och sätter honom gärna i en
sorts tävlingshumör. Hans egna
arbetsprestationer bevisa för honom, att han utför
något synnerligen nyttigt till glädje för
samhället. För egen del tror jag icke, att det
finnes något annat moment i anstaltsvården,
som i lika hög grad stärker patientens
andliga och fysiska krafter och bibringar honom
förmåga och vilja att efter anstaltsvistelsens
slut återgå till ett nyktert och ordentligt
levnadssätt, samtidigt som det underlättar
anstaltsvistelsen och höjer självförtroendet.

Jordbruket och trädgårdarna här ha i hög
grad bidragit till livsmedelsförsörjningen. År
1946 skördades vid härvarande jordbruk

822

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/0824.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free