Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Lerbäcks socken - Slott och herrgårdar: Skyllberg, Mariedam, Vissboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kumla härail
YISSBODA
A^issboda bruksherrgård är belägen i norra
delen av socknen ca 1 km norr om Åsbro
station väster om sjön Tisaren.
Huvudbyggnaden, av reveterat trä i två våningar,
uppfördes 1823 av dåvarande bergsrådet C. M.
af Robson och renoverades 1945. Den
inrymmer 10 rum.
Jordbruket vid Vissboda lyder under
Skyllbergs bruks lantbruksförvaltning med en
befallningsman bosatt å herrgården och drives
i sambruk med huvudgården Skyllberg.
Åkerarealen omfattar 70 ha. Taxeringsvärdet för
jordbruket uppgår till 73.400 kr. Växtföljden
är fri. Specialodling av potatis och hampa
förekommer i stor utsträckning. Ladugård
och övriga ekonomibyggnader äro uppförda
1929. Djurbesättningen består av 3 hästar av
nordsvensk ras och 41 nötkreatur av
SRB-ras (1 tjur, 20 kor, 20 ungnöt). För driften
användas skördetröska och traktor.
Den till gården hörande skogen har en
areal av ca 700 ha och lyder under Skyllbergs
bruks skogsförvaltning. Om skogsbruket se
särskild artikel, sid. 828.
Vissboda, som förr kallades Wissbo,
omtalas omkr. 1550 som lagmansgård. Här
anlades på 1500-talet hyttor för framställning
av osmundjärn och på 1600-talet verkstäder
för vallonsmide. Denna järnhantering drevs
av bönderna gemensamt i tur och ordning.
År 1679 donerade Karl XI Vissboda till
häradsfogden O. Broberg, men senare
drabbades gården av reduktionen och indrogs till
Kronan. Brukspatron Abraham Robsahm på
Björkborn köpte 1732 Vissboda, som
därefter så gott som oavbrutet var i denna släkts
ägo till 1849. Hans broder Peter Robsahm
(död 1751) lät på 1740-talet uppföra en
manbyggnad av trä i en våning. Sonen C. M. Rob-
sahm, som ägde bruket 1768—1803, anlade
här 1766 Sveriges första vedeldade
bränn-stålsugn för flammeld och erhöll 1769
privilegium på ståltillverkning; stålverket
nedlades emellertid omkr. 1800. Genom köp
övergick Vissboda 1803 till sonen C. M.
Robsahm, som 1819 adlades med namnet af
Robson. Han var sekreterare i bergskollegium,
därefter bergsråd och slutligen vice
president. År 1808 sålde han bruket till
brukspatron Olof Burenstam, ägare av bl. a.
Stjärnsund och Skyllberg. Under dennes tid
flyttades stångjärnssmidet till Skyllberg och
Dohnafors. Sedan han dött 1821, återkom
bruket vid arvskiftet 1822 till den förre
ägaren, dåvarande bergsrådet C. M. af Robson,
gift med hans dotter Maria Carolina
Burenstam. Denne, som 1823 lät uppföra en ny
huvudbyggnad och samtidigt riva den
gamla samt flytta en ännu äldre manbyggnad till
Dohnafors, efterträddes vid sin död 1840 av
sin son O. A. af Robson, som 1849 sålde
Vissboda till Skogaholms bruk. Detta inköptes
1903 av Skyllbergs bruks AB, som därefter
ägt Vissboda.
826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
