Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardemo härad - Kräklinge socken - Slott och herrgårdar: Falkenå, Torp, Skoftesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kräklinge socken
SKOFTE STA
S koftesta säteri är beläget 4 km sydost
om Kräklinge kyrka. Den på 1700-talet
uppförda huvudbyggnaden är en tvåvånings
timmerbyggnad med tegeltäckt mansardtak.
Efter en tid av förfall företogs 1925 en
genomgripande renovering av godsägare
Gustaf Larsson. Byggnaden innehåller i
nedre våningen sex rum, kök och hall samt i
övre våningen sju rum och hall. Av de båda
flyglarna är den ena troligen äldre än
huvudbyggnaden. Den inrymmer numera
ekonomilokaler och bastu. Den andra flygeln,
uppförd 1902 av K. I. Kindstrand, är av timmer
i två våningar samt innehåller sju rum, hall
och kök. Byggnaderna omgivas av park samt
trädgård med ett 150-tal fruktträd.
På godsets mark har troligen funnits ett
kapell, varav nu endast ruiner och jordhögar
återstå. På platsen, som ännu bär namnet
Kapellängen, ha hittills icke företagits några
utgrävningar. Kapellet torde ha varit ett
annex till Riseberga kloster.
Godset omfattar 386 ha, varav 136 ha
åker och 250 ha skog (övervägande
barrskog). Taxeringsvärdet uppgår till 239.300
kr., varav jordbruksvärdet 156.100 kr.
Växtföljden är 7-årig. Fyra arbetarbostäder
finnas, av vilka en är lika gammal som
huvudbyggnaden och två uppförda 1908. Av
ekonomibyggnader äro ladugård och lada
byggda 1905 samt loge 1860. Djurbesättningen
Den äldre flygeln, uppförd troligen på 1600-talet.
utgöres f. n. av 4 hästar av ardennerras och
62 nötkreatur av SRB-ras (2 tjurar, 30 kor,
30 ungnöt). För driften användas 2
traktorer och en skördetröska.
Den förste kände ägaren till Skoftesta var
guvernören i Nya Sverige i Amerika och
landshövdingen i Jönköpings län Johan
Printz (död 1663), som enligt tillgängliga
urkunder innehade gården 1645. År 1704
köptes godset till skatte av
regementskvartermästare Carl Lagerhjelm. Vid dennes död
1737 gick egendomen i arv till sonen major
Gustaf Lagerhjelm (död 1761) och därefter
till dennes måg ryttmästare H. J. Sahlefeit
d. ä. Den senares son ryttmästare H. J.
Sahlefeit d. y. övertog vid faderns frånfälle
1795 godset, som han emellertid redan före
sin död 1830 överlät på sedermera
landshövdingen i Örebro län E. J. Bergenskjöld (död
1865). Denne efterträddes av sin måg major
G. H. A. König, vid vars död 1880 egendomen
inköptes av löjtnant C. F. L. Kindstrand.
Gården ärvdes av sonen K. I. Kindstrand,
som 1911 sålde den till E. Nilsson. Under de
närmast följande åren gick egendomen i
spekulationssyfte genom flera händer och
präglades alltmer av förfall. När den 1919
inköptes av godsägare Gustaf Larsson, användes
huvudbyggnaden som spannmålsmagasin.
Godsägare G. Larsson satte gården åter i
fullvärdigt skick, ett arbete som fortsatts av
sonen godsägare Hugo Larsson, som sedan
1939 är ägare av säteriet.
885
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
