Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimstens härad - Grimstens härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grimstens häradsallmänningar
Häradet har två allmänningar: Östra
Tiveden och Västra Tiveden, båda belägna uti
Viby socken. Deras arealer äro:
Östra Tiveden: 406 ha prod. skogsmark,
86 ha impediment och 3 ha inägor;
Västra Tiveden: 2.877 ha prod. skogsmark,
390 ha impediment och 22 ha inägor.
Båda allmänningarna omfatta alltså nu en
areal av inalles 3.283 ha prod. skogsmark och
476 ha impediment; inalles alltså ca 3.760
ha utmark.
Båda allmänningarna angivas
ursprungligen vara av krono-natur samt av ansenlig
ålder; med denna ursprungliga s. k.
kronoallmänning har sedan genom inköp undan för
undan införlivats en del smärre skogs- och
inägoområden, som angränsat eller funnits
inom den ursprungliga häradsallmänningens
yttergränser.
Inom allmänningarnas yttre rågångar finns
alltjämt ett icke obetydligt antal enskilda
fastigheter med en areal, som överstiger 400
ha. — Det oaktat bilda dessa
häradsallmänningar nu ett ganska kompakt och
sammanhängande komplex i östra sluttningen av
den skogstrakt, som bär namnet Tiveden och
sedan hedenhös utgjort en bred och skogig
gräns mellan krigslystna svear och göter. —
Allmänningarnas namn giva tydligt vid
handen, att Tiveden ansågs sträcka sig ganska
långt in i det nuvarande Närke.
Under åren 1841 och 1842 företogos en del
gränsregleringar och i samband därmed blevo
dessa häradsallmänningar då för första
gången "indelade" till ordnad
skogshushållning. Regelbundet ha sedan
skogshushållningsplaner för dessa allmänningar
upprättats med i genomsnitt 20 års mellanrum.
Nya skogshushållningsplaner ha just i dessa
dagar ånyo upprättats. —
Skogshushållningen har här alltså varit länge reglerad genom
allmänna bestämmelser.
Häradsallmänningarnas skogar avgränsa
den stora Närkes-slätten i sydväst; deras
mörka, slutna barrskogar kontrastera skarpt
mot den öppna, skogfattiga slätten. Många
framstående resenärer ha under tidernas
lopp skildrat de starka intryck de fått från
dessa tivedsskogar: bl. a. Carolus Linnaeus,
Erik Gustav Geijer och ej minst Cromwells
ambassadör hos drottning Kristina: B.
Whitelocke. På den tid då våra kungar "redo"
Eriksgata, måste de passera dessa skogar.
Krönikörerna tala ock om dem såsom
enformiga och dystra. — Ur modern
skogsbrukssynpunkt må nu här framhållas, att
skogsmarken i dessa
häradsallmännings-skogar är mycket god och bördig —
kalk-påverkade områden förekomma här och var
— och att virkesförrådet alltjämt är mycket
stort. Det uppskattas nu till över 400.000 kbm
och tillväxten bedömes till ungefär 4 kbm
pr ha, ehuru virkesförrådet till övervägande
del redovisar gamla och äldre bestånd.
Avverkningen balanserar tillväxten och avser
sålunda att bevara det stora och värdefulla
virkesförrådet.
Skogarna utnyttjas av gammalt för
"gemensamt mulbete" av rågrannar och åbor.
Detta skogsbete kan dock icke längre anses
motsvara modern uppfattning om vare sig
skogs- eller kreatursskötsel. — Det kan
därför vara av intresse att här citera, vad redan
hovjägmästaren Israel af Ström skrev år
1846 till överjägmästaren i Örebro län,
hovjägmästare B. G. Hamnström: "–-Men
jag skall icke heller glömma att hänvisa på
misshushållningen att låta kreaturen
förstöra plantorna på Tiveden; och
Kammar-Collegium bör icke underlåta att genom
Landshöfdingen foga anstalt att sådderna
icke förstöras. — Det är föga hugnad att
arbeta för efterkommandes bästa när man
blir på sådant sätt motarbetad. Det återstår
893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
