Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimstens härad - Viby socken (Vretstorp och Östansjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O rim stens härad
simpla skafthålsyxor m. fi. fynd från
stenålderns slutskede, hällkisttiden (omkr. 2000
—1800 f. Kr.), vilket tyder på att den
egentliga, på jordbruk baserade bondebebyggelsen
räknar sina anor från denna tid. En 1936
utgrävd stor hällkista vid Berga liksom ännu
en dylik vid Nalaviberg härröra från samma
tidsskede. Om bebyggelsens omfattning
under järnåldern vittna talrika, ofta
omfångsrika och ståtliga fornlämningar. Mycket
stora gravfält, vartdera med över hundratalet
gravar av varierande typer och ålder, finnas
vid Broby och Berga, mindre dylika vid
Sorby, Skävid, Tystinge m. fi. platser. I Lundby
äng å prästgårdens mark reser sig en
do-marring, vid Skävid två, vid Ånnebrunn ej
mindre än fyra. Enstaka fornlämningar,
såsom bautastenar, rösen och stensättningar,
vilka i flera fall kunna förmodas utgöra
rester av järnåldersgravfält, påträffas bl. a.
vid Vallby, Ängatorp, Hamra, Granhammar,
Hult och Älgevad. På en bergshöjd å Odensvi
ägor ses lämningar av en bygdeborg,
"Boshälla skans". Ett fragment av en runsten
finnes vid kyrkan. Bland märkligare
fornfynd må nämnas en vid Vretstorp påträffad
s. k. citula, en bronskittel från romersk
järnålder, samt den 1938 vid Hässleberg
funna "Vibybrakteaten", ett praktfullt
guldsmycke från folkvandringstiden (nu i Örebro
läns museum). — Från långt senare tider
härröra stenvallar och rösen i den oländiga
bergsterrängen sydväst om Vretstorp, med
all sannolikhet lämningar av försvarsverk,
som tillkommit i samband med den danska
invasionen i Närke i februari 1520. Ännu ett
minnesmärke är "Grimstenen" vid Sorby, en
jordfast sten, som nyttjats som gränsmärke
mellan Grimstens och Edsbergs härad.
Sockennamnet härledes av Vikby, "byn
eller gården vid viken" (av Vibysjön). Det
är alltså icke något förhistoriskt -vi-namn,
och det är även osäkert, huruvida namnen
Skävid och Odensvi böra hänföras till denna
ålderdomliga grupp av ortnamn. Sta-,
-inge-och -bynamn från järnåldern och forntidens
slut förekomma, men långt talrikare äro de
namn på -torp, -böda och -hult, som erinra
om medeltida och senare bebyggelse.
Det bördiga och burgna Viby räknades förr
som ett av de "fetaste" pastoraten i närkes-
delen av Strängnäs stift, och, om man
bortser från municipalsamhällena Vretstorp och
östansjö, så är jordbruket, som försörjer
drygt hälften av socknens befolkning (52 %
enligt 1940 års folkräkning), alltjämt
bygdens huvudnäring. Enligt 1944 års
jordbruksräkning utgör arealen inom socknens
slättbygd 4.387 ha åker, 76 ha kultiverad
betesäng, 530 ha annan betesäng och 3.563
ha skogsmark; motsvarande siffror äro för
skogsbygdens vidkommande 367 ha åker, 8
ha kultiverad betesäng, 94 ha annan
betesäng och 3.667 ha skogsmark; övrig mark
uppgår inom socknen i dess helhet till
2.088 ha.
Bebyggelsen är koncentrerad till de båda
municipalsamhällena och i övrigt fördelad
på herrgårdarna Körtingsberg, Geråsen och
Värnsta samt ett 50-tal större och mindre
byar. Bland större gårdar märkas Körtinge,
Skävid och Husby.
Municipalsamhällena Vretstorp (935 inv.
31 dec. 1946) och östansjö (664 inv.) ha
vuxit fram som stationssamhällen vid Västra
stambanan (bildade 1945, resp. 1943). Deras
utveckling och tillväxt har betingats av
handel, småindustri och hantverk; bland större
anläggningar må nämnas två mekaniska
verkstäder (ägare Sparmanfabriken AB,
resp. AB Vretstorps tröskmaskiner),
östansjö såg och hyvleri i östansjö, Vretstorps såg
(ägare Skandinaviska malm- och metall-AB)
och Vretstorps ångsåg i Vretstorp, tre
skofabriker (östansjö skoindustri, Bröderna
Anderssons skofabrik och Robert Öbergs
vänd-skomakeri) i östansjö och AB
Triokonfektion i östansjö. Mer än en fjärdedel av
socknens befolkning är sysselsatt inom industri
och hantverk (29 % 1940).
Västra stambanan, som passerar genom
södra delen av Viby, har stationer vid
Vretstorp och östansjö samt hållplats vid
Linddalen. Med Örebro, Hallsberg, Kumla och
Askersund upprätthållas bussförbindelser.
Post- och telefonstationer finnas i Vretstorp
och östansjö, telefonstationer dessutom i
Hässleberg, Kungsvallby, Nordanbro och
Törntorp. Vretstorp har även mödra- och
barnavårdsfilial samt bank (Viby sparbank).
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 3.650 personer. B. W—n.
932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
