Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Hidinge socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edsbergs härad
sannolikt under medeltiden och på sina håll
ännu långt senare en obygd. Den första
bebyggelsen har säkerligen varit säsongartad,
fäbodväsen; senare följde det skede, då
"järnet bröt bygd". Några nämnvärda
järnmalmsförekomster ha visserligen icke
bearbetats inom socknen, utan malmen hämtades
från gruvor i grannsocknarna Vintrosa och
Kvistbro. Denna malm smältes till tackjärn i
bergsmanshyttorna Lekhyttan, Nyhyttan,
Klunkhyttan, Gilsåshyttan och Svenshyttan,
anlagda under 1500- och 1600-talen och
nedlagda under 1700- och 1800-talen med
undantag av Klunkhyttan, som nedlades först
1901. Vid Lekhyttan har in i våra dagar
bevarats ålderdomlig bebyggelse av
hyttbyarnas karakteristiska disposition. Vid
Villings-berg anlades i mitten av 1600-talet flera
stångjärnshamrar och samtidigt uppfördes
bruksherrgården. Bruksdriften nedlades först
i slutet av 1800-talet.
Socknens viktigaste näringsgrenar äro
numera jordbruk med skogsbruk, som enligt
1940 års folkräkning sysselsatte 49 % av
befolkningen, och industri med hantverk, som
gav utkomst åt 35 %. Delar av Garphyttans,
Tysslinge och Villingsbergs kronoparker
(se även sidorna 347, 348 och del III,
Karlskoga stad) äro belägna inom sockengränsen.
Till Lanna med dess kalkstens- och
alunskif-ferbrott är stenindustrien koncentrerad; den
representeras av två cementfabriker (ägare
Hidinge kalkverk AB, resp. AB Lanna bruk,
vilket utarrenderar sin fabrik till Svenska
cementförsäljnings AB Cementa) och Lanna
stenhuggeri, som bryter och förädlar
kalksten. Här finnes även träindustri
(Skärmartorps AB, snickerifabrik, och Skärmartorps
träindustri, hyvleri m. m.) samt
metallindustri (Fridhs metallgjuteri). I Hidingebro
förekommer läderindustri (Hidingebro
skinnindustri) och skoindustri (AB Ansonia
skomanufaktur) .
Socknens enda herrgård utom Villingsberg
är Sälven, som härstammar från mitten av
1800-talet och är den mest betydande
jordbruksdomänen. Villingsberg övergick 1924 i
statens ägo, varefter utägorna ingå i
Villingsbergs kronopark, medan inägorna äro
utarrenderade i ett flertal mindre
arrende-[ gårdar. 1944 års jordbruksräkning redo-
Hidinge medeltidskyrka, restaurerad 1922—2lf
och nyinredd 1936—37.
visade inom slättbygden 957 ha åker, 7 ha
slåtteräng, 36 ha kultiverad betesäng, 224 ha
annan betesäng och 649 ha skogsmark, inom
bergslagsdelen 483 ha åker, 37 ha slåtteräng,
18 ha kultiverad betesäng, 192 ha annan
betesäng och 5.678 ha skogsmark samt inom
socknen i dess helhet 4.503 ha övrig mark.
Tätortsbebyggelse förekommer vid Lanna
industrisamhälle, som till en mindre del även
är beläget inom Vintrosa socken (417 inv.
31 dec. 1945, varav 341 inv. i Hidingedelen).
Örebro—Svartåbanan passerar socknen
med station vid Hidingebro och hållplats vid
Lannabruk. Med Örebro, Fjugesta och
Karlskoga upprätthållas bussförbindelser.
Post- och telefonstationer finnas i
Hidingebro och Lekhyttan, poststation dessutom i
Lannabruk och telefonstationer i
Mårtenstorp och Villingsberg.
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 1.408 personer.
B. W—n.
Hidinge kyrkor.
Gamla kyrkan i Hidinge, uppförd av
kalksten från de närbelägna brotten, har
ursprungligen bestått av rektangulärt långhus
med lägre och smalare, sannolikt rakslutet
kor. Typen visar hän på 1100-talet eller
1200-talets tidigare del. Denna kyrkas
rund-bågiga sydportal finnes bevarad i orört
skick och är försedd med en rikt
smides-beslagen dörr. Invändigt hade kyrkan
tunnvalv av trä. Senare under medeltiden
utökades kyrkan åt öster, varigenom långhuset
1074
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
