- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
1098

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Knista socken (Fjugesta)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mitten av 1580-talet. Bruket kom sedermera i
enskild ägo och drevs till mitten av
1800-talet.

Den till gruvor, hyttor och bruk knutna
järnhanteringen tillhör sedan mera än ett
halvsekel det förgångna. Socknens viktigaste
näringsgrenar äro numera industri och
hantverk, som enligt 1940 års folkräkning
sysselsätta 41 % av socknens befolkning och som
äro koncentrerade till Fjugesta
municipalsamhälle, samt jordbruk med binäringar, som
giver utkomst åt 35 % av invånarna.
Villingsbergs kronopark (se del III, Karlskoga
stad) omfattar en del av socknens
skogsbygd, och några av de större egendomarna,
Berga, Brotorp m. fl., ha ansenliga
skogsdomäner. Enligt 1944 års jordbruksräkning
finnas inom "landslagen" 1.504 ha åker, 5 ha
slåtteräng, 33 ha kultiverad betesäng, 142 ha
annan betesäng och 1.082 ha skogsmark;
inom "bergslagen" 398 ha åker, 10 ha
slåtteräng, 4 ha kultiverad betesäng, 85 ha
annan betesäng och 3.211 ha skogsmark;
inom socknen i dess helhet 1.112 ha övrig
mark.

Tätortsbebyggelse förekommer i Fjugesta
(se nedan). Vid Brotorp finnes ett
arbetshem, avsett för bildbara sinnesslöa.

Järnvägslinjen Örebro—Svartå passerar
Knista med station vid Fjugesta och
hållplats vid Brånsta. Med Örebro, Kumla,
Mullhyttan och Vretstorp upprätthållas
bussförbindelser. Poststation finnes i Fjugesta,
telefonstationer i Brohyttan och Fjugesta.

Socknens folkmängd utgjorde vid 1946 års
utgång 1.956 personer.

        B. W—n.

Knista kyrka.



Av medeltidskyrkan återstå västtornet,
ett typiskt "närkestorn" med avsatser i
murlivet, samt större delen av långhuset, ovan
vars valv finnas bevarade rester av en
romansk trätakstol från kyrkans byggnadstid,
1100-talets senare hälft. I likhet med vad
fallet är i Gräve kyrka, där anordningen
bevarats, har en av tornvåningarna öppnat
sig mot långhuset med ett par rundbågiga
gluggar och bildat ett litet privatkapell för
någon förnäm sockenbo. Långhuset har
ursprungligen haft öppen takresning av trä,
varav ovannämnda takstol med dess i
dekorativt syfte snidade detaljer återstår. Det
ursprungliga korets utseende är okänt, men
troligen har det varit lägre och smalare än
långhuset. Under senare byggnadsskeden har
så koret breddats och långhuset förlängts
samt 1724 tillbyggts med ett nytt, tresidigt
kor. I början av 1600-talet slogos valv under
den medeltida takstolen, och 1617
dekorerades valv och väggar av en okänd konstnär.
De figurrika målningarna, framställande
bilder ur den bibliska historien, äro i fråga
om tekniskt kunnande tämligen valhänta
men dekorativa och ej minst roande i sin
naiva fabuleringskonst.

illustration placeholder
Kyrkoherde Harry Johnson, Hidingebro, f. 26/9 1895

i Göteborg. Studentex. 1915, teol. fil. ex. 1918 i

Göteborg, teol. kand. 1921 i Lund, prästvigd för Skara

stift 1922, kyrkoadjunkt i Alingsås s. å.,

komminister i Floby 1925, erhöll rätt att övergå till

Strängnäs stift 1930, stiftsadjunkt 1932, kyrkoherde i

Knista och Hidinge pastorat sedan 1931f. Ordf. i

kyrkofullmäktige, pastoratsstämman och

folkskolestyrelsen, v. ordf. i barnavårdsnämnden; ordf. i stiftelsen

Fjugesta församlingshem. Skrifter: Helgedomsord

för vardagsvandring (1925), Israels uppgift för Guds

världsplan (1929), Anbud och ansvar (1931), Budet

och livet (1934), Den prima tron (1936), Tidens

flykt och hjärtats tillflykt (1940), Väckelse och

vakthållning (1943), Här är ännu rum (1944) m. fl.


Av kyrkans medeltida inventarier ha i
Örebro läns museum deponerats två
1200-talsskulpturer, en madonna och en S:t Olof,
utförda av samme anonyme mästare,
"Knistamästaren", samt en dörr med medeltida
järnbeslag. Den förnämsta inredningsdetaljen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/1100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free