Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Kvistbro socken (Mullhyttan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E (Isbergs härad
Kvistbro socken
IC_vistbro socken i Edsbergs härad tillhör
Edsbergs fögderi, tingslag och
landsfiskalsdistrikt samt Västernärkes domsaga. Den
bildar eget pastorat inom Edsbergs kontrakt.
I början av 1300-talet omtalas "Quistbro
cum annexa", med vilket annex förmodligen
avses Tångeråsa. Under reformationstiden
lades Kvistbro såsom annex till Knista men
blev 1651 självständigt pastorat. Socknens
bergslagsdel hörde före 1872 till Lekebergs
bergslags härad.
Socknens areal uppgår till 19.486 ha, varav
18.152 ha land. Kvistbro gränsar i norr och
nordost till Degerfors köping, Knista och
Hidinge, i sydost till Edsberg, i söder till
Tångeråsa och Skagershult samt i väster till
Nysund.
De södra och östra delarna av socknen,
dess "landslag", falla inom Närkesslätten,
vars kambrosiluriska berggrund här täckes
av omväxlande ler- och sandavlagringar, fält
av krosstensgrus samt flera stora mossar,
bl. a. nordligaste delen av
Skagershultsmos-sen. Genom slättbygden framrinner Svartån
från sjön Teen (65 m ö h), vars norra hälft
tillhör Kvistbro. Å ömse sidor ån utbreder
sig i socknens östligaste del den enda
egentliga jordbruksbygden. Åt väster höjer sig
den mestadels skogbevuxna terrängen sakta
mot Kilsbergens förkastningsbrant, som
inom Kvistbro når ansenliga höjder, t. ex.
Trollkarlsklint (259 m ö h) väster om
Vekhyttan. Det bergiga och skogiga
horstland-skapet är rikt på sjöar och vattendrag:
Midten (112 m ö h), som har avlopp till Svartån,
Björken och Ölen, som avrinna till Toften,
m. fi. Flera av dessa åars vattenkraft har
varit betydelsefull för hytt- och bruksdriften
inom socknen.
Kvistbro kyrka, uppförd 1662. Klockstapeln från
samma tid.
Om forntida bebyggelse vittna en vid Ökna
påträffad hällkista, ett järnåldersgravfält
vid Kälkesta samt en bygdeborg, "Borgarsjö
skansar", på Vekhytte skog. Denna till
landslagen knutna bebyggelse- torde dock ha haft
tämligen oansenlig omfattning. Socknens
ortnamn, av vilka de flesta sluta på -torp,
-hult, -böda och -hyttan, antyda medeltida
och senare bebyggelse, som hört samman
med nybyggen, fäbodar och hyttdrift.
Sockennamnet erinrar om en på vasar eller
kvistar anlagd bro (över Svartån?).
Bebyggelsen inom socknens bergslagsdel
har till övervägande del varit knuten till den
järnhantering, som kan följas tillbaka till
äldre Vasatid och som upplevde sin egentliga
blomstring under 1600- och 1700-talen för
att under 1800-talet koncentreras till ett
enda större, mera bärkraftigt järnbruk,
Svartå. Bland de många övergivna gruvor,
som brutits under dessa sekel, må nämnas
Vreta gruva på Gammelhytte ägor, Grön-
1126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
